Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 6. 6. 1923 - Diplomatiska förpostfäktningar i skadeståndsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 DAGENS FRÅGOR
Castelnaus i Echo de Paris, där läsekretsen tillropas: Nous tenons le
gage... et le bon! Detta triumfrop — föregånget av en glödande skildring
av Ruhrområdets rikedomar och av att även Rhenlandet inbegreps i de
Frankrike på obestämd tid tillkommande »panterna» — ställes av den
politiske generalen främst »till dem, vilkas oskuldsfulla själ kunde riskera
att grumlas av de krokodiltårar, som gjutas över våra grannars nöd av
ligor av mätta neutrala eller obotfärdiga défaitister». Ruhr är, skriver
han i en annan artikel, »huvudkrigsskådeplatsen i denna ekonomiska
kamp, som genom tyskarnas förvållande kommit att upplysas av det
röda skenet från tragiska och blodiga episoder» och där Frankrike är
säkert om att »i morgon vinna freden liksom det i går vann kriget»,
nämligen om fransmännen »förbli eniga, energiska och ihärdiga och utan
barnslig känslosamhet liksom utan falsk blygsamhet veta att inför
Ruhrbefolkningens blickar utveckla sina enastående maktmedel».
Castel-nau överträffas i karska ord naturligtvis av män som Daudet och
Maurras, vilka öppet orda om »invasionen över Main till Berlin» och
om att >vi få ej hindra Tysklands självmord, även om dess kadaver
skulle förpesta världen». Dylika tankegångar vidkänner sig naturligtvis
icke den franska regeringen; det är betänkligt nog att de spåras hos
inflytelserika politiska grupper, vilkas parlamentariska stöd den har
svårt att undvara.
Sina enastående maktmedel utvecklar för övrigt redan nu denna
regering inför Ruhrbefolkningens blickar utan det puerile sensiblerie,
för vilket general Gastelnau varnade. Fransk militärrättskipning,
värdig Dreyfusprocessens traditioner, fick denna befolkning skåda vid
rättegången mot Kruppdirektörerna och driftrådsledamoten Muller, där
den schweiziske försvarsadvokaten maitre Moriaud förgäves påvisade,
att Krupp von Bohlen varken direkt eller indirekt deltagit i de
konferenser, vilka fingo gälla för en komplott mot den allmänna
ordningen, och fick sin dom till 15 års fängelse stadfäst i högre instans,
ehuru Moriaud framhöll, att fransk militärstraffprocessordning, som
här skulle tillämpas, ej kände längre fängelsestraff än 5 år.
Vräkandet, med 4 dagars frist, av fru Bertha Krupp från hennes
barndomshem Villa Hugel, är en annan kraftåtgärd av liknande »moraliskt»
värde. Och den som misstror tyska eller neutrala vittnesbörd om
huru den franska, enligt Gastelnau av idel »bonhomie» kännetecknade
militären beter sig i Ruhrområdet kan i den sedan lord Northcliffes
tid som kemiskt ren från tysk propaganda tillräckligt kända Times
läsa vad den engelska, kväkarsamfundet tillhörande sjuksystern Edith
M. Pye berättar om sina besök i Essen hos familjer, där husfadern
eller barnen buro ärr från sin bekantskap med franska
ockupationsmetoder eller där en barnsängskvinna med sitt tre dagar gamla barn
fått över sig en vräkning med tre dagars frist, därför att hon var
gift med en polisman, som utvisats för vägran att göra honnör för
någon medlem av ingenjörskommissionens militära skyddsvakt. Miss
Pye, som i 4 år verkat i Frankrike som föreståndarinna för ett
sjukhus för mödrar från de krigshärjade provinserna, torde stå över alla
misstankar för partiskhet mot fransmän och för tyskar. Hon under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
