Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska socialförsäkringen. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 GÖSTA BAGGE
belopp, som det är fråga om. Siffrorna bli i högsta grad
approximativa, bl. a. på grund av att försäkringsorganisationen icke
beräknas bliva fullt genomförd förrän — när det gäller
pensionsförsäkringen — om en mansålder.
När pensionsförsäkringen då kommit i »jämnvikt», kan ur
denna beräknas komma att utgå ungefär följande belopp:
i »pensionstillägg, understöd och barntillägg»......... 60 mill. kr.
i avgiftspensioner:
motsvarande avkastningen på fonden (se nedan) 60 » »
motsvarande årliga beloppet inbetalda avgifter.. 25 » »
145 mill. kr.
Härtill komma förvaltningskostnader, varav de centrala f. n.
uppgå till 2,100,000 kr.; i runt tal skulle alltså
pensionsförsäkringen innebära omkring 150 millioner kronor.
Sjukförsäkringen skall enligt det omarbetade förslaget dra en kostnad av
154,100,000 kr., vartill komma 9,200,000 kr. i
förvaltningskostnader. Det sammanlagda beloppet för denna försäkringsgren
skulle alltså enligt förslaget utgöra omkring 165 millioner kronor;
i verkligheten torde det emellertid vara betydligt större.
Olycksfallsförsäkringen utbetalar f. n. omkring 6 l/2 millioner kr. i
ersättningar och drar 2 Va millioner kr. i statliga
förvaltningskostnader, eller sammanlagt 9 millioner kr. Förslaget till
arbetslöshetsförsäkring, som är baserat på frivillighetsprincipen,
stannar Vid en kostnad av 3 mill. kr. för staten och ett lika stort
belopp för arbetslöshetskassorna själva. Allt som allt skulle
alltså den svenska socialförsäkringen innebära eit belopp av 330
mill. kr. om året, varav omkring 14 millioner i statliga
förvaltningskostnader. Härtill komma då kostnaderna för
fattigvården (f. n. omkr. 40 millioner kronor om året), den helt eller
delvis kostnadsfria sjukvården på offentliga anstalter m. m., m. m.
Kan det svenska samhället tänkas kunna bära en dylik
belastning för underhållet av människor, vilka icke äro i stånd
att göra sin insats i det samhälleliga produktionsresultatet?
Svaret är ingalunda enkelt. Vad understödstägarna kunna leva
av, är endast det löpande produktionsresultatet; och frågan är,
om detta kan anses räcka till för understöd i den omfattning
det här är fråga om, utan att kommande produktionsresultat
minskas på grund av minskad kapitalbildning och andra hinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
