Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska socialförsäkringen. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA SOCIALFÖRSÄKRINGEN 311
för produktionens förutsättningar. Att uttömmande klargöra
problemet ur dessa synpunkter skulle faktiskt leda till en
avhandling i socialpolitik; jag skall därför inskränka mig till ett
par större synpunkter, som förefalla mig vara av intresse.
Man kan säga, att alla dessa åldringar, invalider, sjuka
o. s. v. också tidigare ha måst leva och att det endast är en
annan form för deras underhåll — en mera värdig och ur
andra synpunkter lämpligare sådan — som socialförsäkringen vill
skänka. Ett av de få förnuftsskäl, som betänkandet om
ålderdoms- och invaliditetsförsäkring kostar på sig, är just, att
kostnaderna för offentlig fattigvård och enskilt understöd från
släktingar o. dyl- kunde tagas med bland pensionsförsäkringens
aktiva. Detta är emellertid, som så mycket annat i den officiella
motiveringen för de svenska socialförsäkringsförslagen, högst en
halvsanning. Att socialförsäkringen utgör en utvidgning, och en
väldig sådan, av understödsverksamheten, är utan vidare
uppenbart, men i vad mån de nya understödstbrmerna kunna åtföljas
av någon minskning i de gamla och hur stor denna minskning
kan bliva, kan först erfarenheten ge oss besked om. Det
visar icke minst fattigvårdens ställning under de år
pensionsförsäkringen varit i verksamhet.
Frågan är då, om nationalinkomstens storlek kan tillåta en
dylik påfrestning, och här rör man sig på gissningarnas
område, när det gäller framtiden. Om ingen särskilt stor
förändring till det bättre inträffar, synas de ovan anförda siffrorna
verkligen vara av den storleksordning, att man härutinnan
måste känna sig ytterst tveksam.
Men en av socialförsäkringens väntade goda verkningar var
ju, att den skulle göra det möjligt att utan ökat eller alltför
mycket ökat skattetryck — som å sin sida skulle verka
förödande på nationalinkomsten — kunna åstadkomma en
försörjning efter helt andra linjer än den gamla fattigvården och
därmed likartad understödsverksamhet?
Det må då till en början betonas, att i och för sig
tydligen ingen skillnad finns mellan obligatoriska avgifter till
försäkringen och skatter. Skatter äro obligatoriska avgifter till
olika allmänna ändamål och ingenting annat. Det kan
emellertid vara möjligt, att detta slags beskattning verkar på ett
annat sätt på produktionen än övriga skatter; och det är väl
detta, som skulle göra det lättare att bära den finansiella bördan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
