Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska socialförsäkringen. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 GÖSTA BAGGE
verkligen med hjälp av dessa jättelika och kostsamma
anordningar lämna icke blott en rikligare försörjning utan även en
sådan, där understödet icke innebär någon fara för
pauperise-ring och där de knappa tillgångar, som stå till buds,
administreras på det mest effektiva och ekonomiska sätt? Lyckas man
avskaffa den gamla fattigvården och ersätta den med
självförsörjning, så som syftet var, när socialförsäkringen här i landet
planerades?
Om vi då se på pensionsförsäkringen, som främst skulle ha
denna uppgift, är detta ingalunda fallet. Tvärtom har
pensionsförsäkringen själv redan från början fått ett kraftigt inslag
av fattigvård i form av det s. k. pensionstillägget, som i
grunden icke alls skiljer sig från fattigvårdsunderstödet. Det visas
bäst av bestämmelserna i 1918 års fattigvårdslag om kommunala
pensionstillskott, vilka ju äro principiellt jämnställda med
pensionstilläggen men utgå inom fattigvårdens ram, ehuru »utan
fattigvårds verkningar». Vilken roll pensionstilläggen komma att
spela, när pensionsförsäkringen nått sitt jämnviktsläge, är på grund
av de många osäkra faktorer, vilka redan framhållits, svårt
att beräkna. År 1921 utgjorde avgiftspensionerna, d. v. s. den
del av pensionen, som grundas på avgifterna, 280,000 kr., mot
30 millioner kr-, som samma år utbetalades i form av
pensionstillägg. Redan år 1922 har emellertid avgiftspensionernas belopp
ökats till 400,000 kr., och de komma att ökas år ifrån år, till
dess att försäkringen nått sitt fulla omfång. När detta skett,
blir alltså proportionen en helt annan: om vi använda de
tidigare anförda, beräknade siffrorna, omkring 85 millioner i
avgiftspensioner och 60 millioner i »pensionstillägg, understöd och
barnbidrag».
Men vad som här är avgörande är, att vi ha att göra med
två skilda sfärer; inom den ena ha vi uteslutande
avgiftspensioner och på den andra faller hela understödsbeloppet. Hur
avgiftspensionerna och understöden komma att i sinom tid
fördela sig, är naturligtvis omöjligt att nu klargöra, då det blir
beroende på bl. a. inkomstfördelningen bland de blivande
pen-sionstagarna. För närvarande erlägga emellertid av
pensionsförsäkringens 3x/2 millioner avgiftsbetalare icke mindre än 2l/2
millioner endast grundavgiften, d. v. s. ha en inkomst under;
stigande 500 kr. Pensionstillägg utgår numera vid en inkomst
av 425 kr. för man och 400 kr. för kvinna. Det utgöres av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
