Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den kemiska industriens betydelse för vårt försvar. Av C. E. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KEMISKA INDUSTRIENS BETYDELSE FÖR VÅRT FÖRSVAR 325
Utveckling av giftiga rökmoln.
Tyskland hade inom sitt område obegränsad tillgång på
stenkol och koksalt, så gott som monopol på kali- och bromsalter
samt tillräckligt med alkohol, svavelsyra och arsenikmineral.
Dess organiska färgämnesindustri var världsberömd.
Tyskland försåg ej blott hemlandet utan jämväl en stor del av den
övriga världen med färger, medicin, fotografiska- och övriga
kemikalier. Världens färgproduktion år 1913 omfattade t. ex. 163,000
ton och av dessa kommo 135,000 ton från Tyskland. Med
kännedom härom kan man förstå det övertag, Tyskland hade över
Ententen i avseende på stridsgastillverkning. Då de tyska
militärmyndigheterna funnit en stridsgas lämplig ur militär- och
framställningssynpunkt, hade de endast att beställa önskade
mängder hos de sex stora sammanslutna färgfabrikerna, I. G-
(inte-ressegemeinschaft), varpå varan levererades inom en eller annan
månad. Helt annorlunda var förhållandet i England och
Frankrike, där man i avsaknad av liknande industri och utan
tillräcklig erfarenhet på området först måste utexperimentera
tillverkningsmetoder och sedan bygga fabriker. Det dröjde så t. ex.
ett helt år innan fransmännen kunde framställa s. k. senapsgas
(Ypérite).
Förklaringen till de tyska färgfabrikernas förmåga att leverera
krigsmateriel ligger uti det nära samband, som finnes mellan
fabrikation av färger, sprängämnen, medicin, stridsgaser, fota-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
