Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Striden mellan Geijer och Fryxell om aristokratfördömandet i Sveriges historia. Av B. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN GEIJER OCH FRYXELL 343
Historiografiskt äger Fryxells angrepp på Geijer ett intresse,
som överstiger de omedelbara resultaten och den direkta behåll-
ning, man kan hämta av att studera den splittrade och alltför
mästrande polemiken. Osäkert i anläggningen till följd av
bristande insikt i den historiska syntesens art och villkor, ledde
anloppet för litet till en principiell diskussion av frågan, vilka
faktorer varit de väsentliga i Sveriges historiska utveckling och
följaktligen måste bli bestämmande för urvalet vid försöken att
vinna en helhetsuppfattning av denna. Den ledande historiska
forskningen har, i direkt succession från Geijer, fortsatt att göra
statsidén, statsorganisationens till högsta effektivitet utåt och inåt
syftande utveckling till urvalsprincip och norm för de historiska
företeelsernas värdering. Fryxells kritiska anmärkningar borde
med hans premisser ha avsett att tvinga till en djupare moti-
vering av ett sådant förfarande och ett närmare övervägande av
dess konsekvenser; nu blev deras närmaste resultat att hänvisa till
ett alltför summariskt bedömande utifrån av sådana författnings-
politiska strävanden, som :bottnat mindre i statens egna organi-
satoriska krav än i statsmedlemmarnas anspråk på delaktighet
vid bestämmandet över fäderneslandets öden och deras egna
intressen. Hans egna Berättelser och en nyare, resultatrik forsk-
ning ha emellertid icke blott fulltygat behövligheten av ett dju-
pare inträngande i dylika företeelser; frågan om den historiska
utvecklingens mått har, under ständigt förnyad återverkan av
tidshändelserna, alltjämt ånyo aktualiserats.
Att brytningen mellan Fryxell och Geijer tillika återspeglar
en brytning inom liberalismens idévärld, är redan ådagalagt. För
den svenska historieskrivningens utveckling blev denna sida av
diskussionen i längden mindre viktig. I Geijers egna efter av-
fallet skrivna överblickar har visserligen hans nyvunna socialt
och individualistiskt orienterande blick på samhällsföreteelserna
blivit urvalsprincip och norm för värderingen. Men senare ha
dessa åskådningar icke i sådant avseende tävlat med statsidén
och den konstitutionella författningsidealismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
