Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28. 7. 1923 - Det återuppvaknande intresset för medicinens historia - En engelsk propagandaskrift för antikstudiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 DAGENS FRÅGOR
När man sålunda finner, hurusom betydelsen av medicinsk histo-
risk kunskap och forskning mer och mer vinner erkännande, måste
man verkligen också ställa sig den frågan, om det ej i själva verket
var ett avgjort steg tillbaka i kulturellt hänseende, som togs, när man
för ett tjugutal år sedan avskaffade denna vetenskap som examensämne
för läkare. Det skäl, som föranledde att medicinens historia slopa-
des — att bristen på undervisning i ämnet gjort dess studium ytligt
och humbugsmässigt — förefaller en nutida bedömare föga bärande.
Det hade varit ett värdigare fullföljande av våra banbrytande tradi-
tioner i detta avseende, om man i stället sökt ombesörja tillfreds-
ställande undervisning. Liksom man av teologen fordrar kunskap i
religions- ock kyrkohistoria, av juristen i romersk rätt och rättshistoria,
av naturvetenskapsmannen insikt i naturvetenskapernas historia, så bör
ock av läkaren fordras kännedom om hans vetenskaps utveckling. För
den medicinske forskaren är det självklart, att en kort historik, torra
namn och data ej förslå: konkret, för hans eget arbete lärorikt bör
redan utbildningen för honom ha tecknat äldre läkargenerationers
arbete med samma problem som äro hans egna. För detta kräves
en förnyelse av studiet av medicinens historia vid våra universitet.
Och för läkaren i allmänhet vore ett studium av medicinens historia
en maning till kulturellt intresse och till självbesinning, som ej heller
borde saknas i den svenska läkarutbildningen. Vinsten skulle säker-
ligen mer än väl uppväga offret av tid och arbete.
SR Re a Det är knappast en tillfällighet, att intresset för
antikstudiet. medicinens historia i mycket haft en utgångspunkt
i studier av antikens läkekonst. Studier av medelhavsvärldens forn-
tid äro på alla områden rikt bestämda att ge de centrala, allmänna
problemen på en gång överskådlig konkret form "och levande belys-
ning. De grekiska städernas och befolkningstalens relativa obetyd-
lighet, de försvinnande små områden, det där gäller, och på samma
gång samhällsproblemens allmänna art och den :snillrikhet, med
vilken de upptogos och genomarbetades — detta gör t. ex. de
grekiska stadsstaternas utveckling till ett speculum vitce human, som
mångsidigare forskning gjort alltmer klassisk, om man får taga detta
i betydelse av tankeväckande, djupt mänsklig förebildlighet, ej endast
i mera normgivande, formellt skolande syftning. Att framhäva det
förra — de allmänt mänskliga problemens sällsynt rika, snillrikt givna
belysning — som elt forntidens arv, ett arv från Hellas och Rom
med ofrånkomlig betydelse för dagens liv och frågor, är syftet med
en för masspridning avsedd litteraturförteckning, som nyligen utgivits
i England: The Claim of Antiquity with an Annotated List
of Books for those who know neither Latin nor Greek
(Oxford 1922, 1 shilling). Det är endast ett litet häfte om trettio si-
"dor, som därmed fogas till större skrifter med samma syfte, t. ex.
den betydande essaysamlingen The Legacy of Greece (1921), som
skall efterföljas av en motsvarande volym för Rom, med en inledning
av Mr Asquit. Detta lilla hätte har emellertid genom sitt ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
