Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Politisk lågkonjunktur. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK LAGKONJUNKTUR 373
tecken, som borde giva anledning till allvarliga reflektioner inom
alla politiska läger.
I den mån orsakerna till den politiska likgiltigheten hänföra
sig till aktuella förhållanden i vårt offentliga liv kan man
diskutera dem under tre huvudtitlar: valsystemet, partiväsendet och
den parlamentariska urartningen.
Det är i vissa kretsar en nästan orubblig trossats, att det
proportionella valsättets avskaffande och återinförande av
majoritetsval skulle leda till en politisk uppryckning och en
kvalitativ förstärkning av riksdagsrepresentationen, varefter den
politiska olusten skulle vika för ett livligare och av
partisynpunkter mindre behärskat intresse för det politiska livet. Det
är icke meningen att här diskutera det nuvarande valsystemets
fördelar och nackdelar, men så mycket torde kunna sägas, att
de som skylla den politiska likgiltigheten och olusten på
pro-portionalismen, äro mycket dåliga kännare av det svenska
folkets politiska psykologi. Man bör icke överdriva valsystemens
betydelse för den politiska kulturen. Det är icke valsystemen
som fostra ett folk till politisk vakenhet, även om de i högre
eller lägre grad kunna stimulera intresset vid valtillfällena.
Majoritetsvalens förmåga att bereda plats för den personliga
dugligheten och den självständiga karaktären har på vissa håll blivit
en dogm, som icke låter sig rubbas av rakt motsatta
erfarenheter från de länder, vilka bibehållit denna valmetod.
Mekaniseringen av partilivet är proportionalismen icke ensam skuld
till. Däremot är det ett obestridligt faktum, att den
proportionella valmetoden försvårar bildandet av en homogen majoritet
och att den därigenom bidrager till att undergräva
andrakam-marparlamentarismen. Men det är knappast troligt, att denna
omständighet betyder något till eller från, när det gäller menige
mans intresse för politiken» Trots sina brister ger dock den
proportionella valmetoden en sannare bild av den politiska
åsiktsfördelningen i samhället än majoritetsvalen, och den
omständigheten betyder däremot mycket, när det gäller att väcka
intresse för valen. Man har, kort sagt, all anledning att ställa
sig skeptisk till försäkringarna om de välgörande verkningar,
som en återgång till majoritetsvalen skulle medföra för vårt
politiska liv.
Det politiska partiväsendets oerhörda inflytande på
samhällslivet och de skadliga följderna därav är ett av demokra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
