Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Inför den svenska flottans förfall. Av Gustaf Dyrssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 GUSTAF DYRSSEN
blivna fartyg, nämligen: 2 pansarbåtar, 6 jagare och 3 u-båtar.
Härtill kommer, att ersättning icke anskaffats för den år 1917
förolyckade torpedkryssaren Clas Uggla samt att någon
nybyggnad ej skett för att gottgöra den väsentliga nedsättning i
strids-värde, som blivit följden av att flottans fartyg, under den
långvariga neutralitetsvakten under världskriget förslitits i vida högre
grad än som kunde beräknas år 1914.
Den del av 1914 års riksdagsbeslut, som avsåg att stärka
skyddet för flottans baser och att upprätta en ny sådan på
Norrlandskusten, har på ett i sanning betänkligt sätt blivit
stympad. De ifrågasatta fästningsarbetena nedlades i slutet av år
1918 på föranstaltning av en från det liberala till det
socialistiska partiet övergången sjöminister. En del av för de tänkta
försvarsanordningarna beställd artillerimateriel av kraftigaste
slag realiserades trots motstånd från Marinförvaltningen mot ett
alltför ringa vederlag. Sedan Marinberedningen år 1921 till
Kungl. Maj:t gjort framställning i ämnet, avläts emellertid till
riksdagen en proposition, som av denna bifölls och i enlighet
med vilken icke upparbetade medel för kustfästningarna åter
fingo för sitt ändamål användas. På grund av de inträffade
prisförhöjningarna kunde emellertid ingalunda åstadkommas de
anordningar, vilka ursprungligen planerats. Resultatet är, att
befästningarna utanför Karlskrona och Stockholm bliva svagare
än tänkt var och att skyddet för Norrlandsbasen nästan
utebliver. Själva basen inskränker sig till en docka med
tillhörande verkstad och boningshus vid Gustafsvik, ej långt från
Angermanälvens mynning, som uthyrts till privat företag.
Vad beträffar marinens personal och dess övning må erinras,
att genom Kungl. Maj:ts och riksdagens provisoriska beslut
övningstiden för de värnpliktige avsevärt inskränkts.
Man avsåg år 1914 att kostnaderna för åtskilliga
anskaffningar för marinen av artilleri-, torped- och minmateriel,
utrustningsartiklar samt utvidgningar och moderniseringar å stationer
och varv m. m., fortfarande som dittills borde utgå av härför
i mån av behov särskilt anvisade extra anslag. Sedan
vapenstilleståndet efter världskriget inträtt, sedan Försvarsrevisionen
tillsatts och Nationernas förbund börjat visa sin töckniga gestalt,
togos dessa omständigheter till skäl att allt mer och mer knappa
in på dessa extra anslag. Då dessutom penningvärdet allt mer
och mer sjönk är tydligt, att de ändamål, för vilka anslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>