Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Korfu. Romarnas första besittning i öster. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 AXEL BOETHIUS
över karthagerna växte nya starka stater och kombinationer
fram: Athen, Sparta-Korinth, i väster Syrakusa. Östaden på
Korfu kom i allt svårare mellanhand. Växande svaghet
tecknades — som den nyss åberopade Thukydidesskildringen röjer—
i uppslitande partifejder sammanvävda med anslutningsplaner
och sympatier för den ena eller den andra grekiska stormakten.
Segrande fann ett parti sin skyddsstat i Athen. Athens ställning
utbyggdes därigenom med en betydande och utmanande position
i de västra farvattnen till Korinths förfång. Det hör till de
händelser som vålla det peloponnesiska kriget.
Och därmed står Korfu mitt i en brytning av utomordentlig
betydelse. Skulle vägen förbi dess hamn som förr ledas från
öster till väster? Skulle en stark grekisk stat växa upp till en
makt, som förmådde kontrollera medelhavshandeln? Svaret
gavs med upplösningen av den athenska demokratiens flotta i
Syrakusas hamn och i Dardanellerna i slutet av 400-talet.
För västern kan sägas att strömmen därmed vänt. När
grekerna åter aktivt gripa ut över Greklands gränser, gå
hellenis-mens nya vägar åt sydost. De gamla vägarna mot Svarta havet
och västerut ha mindre att bjuda än den orientaliska värld,
Alexanderståget öppnade för grekisk stadsgrundning. Efter det
peloponnesiska kriget förlorade grekerna över huvud i betänklig
grad väldet över haven, och ett vittspritt sjöröveri sätter in.
Våra källor fr. 300-talet tala om sjörövarskepp från Etrurien —
innan detta land blev romerskt — om plundrande skutor från
Kilikien i Mindre Asien, från Kreta. Efter hand kommo till
på Adriatiska havet svärmar av små öppna rövarfartyg från
Illyricum — landet som motsvarar Bosnien, Herzegovina,
Monte-negro och norra Albanien. Med Korfus sjömakt var det förbi,
det är ett led i grekernas svaghet på haven över huvud. Det
andra athenska sjöförbundet förmådde ej göra slut på
landsplågan. Korfu anslöt sig tidvis till detta, men vad vi veta om
Adriatiska havet under 300-talet, belyser för dess vidkommande
att sjörövarna härjat där. Det finnes ett athenskt folkbeslut
från år 325 med bestämmelser om en koloni som en viss
Miltiades med statens stöd bringade till stånd vid Hadria, för att —
som det heter — hellener och barbarer i fred skulle kunna segla
på Adriatiska havet och Athen få spannmålstillförsel från
Adriatiska havet tryggad. Det är ett isolerat utslag av aktivitet, och
det belyser åtminstone kl^rt den kerkyreiska sjömaktens för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
