- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
401

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Korfu. Romarnas första besittning i öster. Av Axel Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORFU 401

dän illyrernas raseri. Roms andre konsul förde under tiden en
här på 20,000 fotsoldater och 2,000 ryttare landvägen till
Brindisi och skeppade sig så över till Apollonia. Apollonia, Epidamnos.
och flera städer öppnade sina portar, medan illyrerna utan
ordning upplöste allt motstånd. När vintern kom, återvände den ene
konsuln till Italien med större delen av stridskrafterna. Den andre
blev kvar och fick på våren mottaga drottning Teutas fredsanbud.

Det är i korta drag förloppet av romarnas första företag på
östra kusten av Adriatiska havet, av deras ockupation av Korfu,
som dessa dagars händelser åter spritt ett visst intresse kring.
Men denna romerska straffexpedition för ett 2^50-tal år sedan
fick stora och vittgående följder. Drottningen fick påtaga sig
en betydlig skadeersättning — så långt är sig allt likt — och
illyrernas aktionsradie begränsades i söder med Lissus (Alessio).
Söder om denna stad skulle de ej få färdas i större skaror och
beväpnade. Stora landområden fråntogos dem även — dock ej,
såsom ibland antagits för att göras till en romersk provins.
Romarna inskränkte sig till att på östkusten skapa ett klientel- och
buffertområde, där Korfu blev romersk flottstation, den avsedda
utgångspunkten för tryggande expeditioner eller för försvar mot
hotande planer från öster överhuvud, sådana som Pyrrhos’
varit — eller Makedoniens kunde tänkas bli.

Det är betecknande för Roms politik att de ej förde saken
vidare. Väl kom ställningen på Greklands västkust att faktiskt
efter hand bli en utgångspunkt för företag av vidaste räckvidd.
Väl är det klart, att denna ställning verksamt bidragit att föra
den makedonske konungen Filip på Hannibals sida i andra
puniska krigets stora kraftmätning, där Korfu som flottbas åter
fick största betydelse. Men det närmaste resultatet var typiskt
begränsat och framstår så än mer om man överblickar
förhållandena i Grekland just vid det tillfälle då romarna vunno
Korfu. Romerska sändebud foro omedelbart efter kriget omkring
i grekiska städer på västkusten, till Athen, Korinth. Vad hörde
de om grekiska förhållanden? Makedonien var i de största
svårigheter, Greklands städer hävdade framgångsrikt sin frihet.
Men romarna höllo sig borta från all aktiv politik och stannade
vid den ernådda fasta men begränsade ställningen i väster. Och
tillfället att komma Makedonien till livs förgick, läget förbyttes
på några få år helt till Makedoniens fördel. Avgörandet mellan
Makedonien och Rom fick anstå till Hannibalskriget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free