Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Uttrycksbehov och språkriktighet. Av Rolf Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTRYCKSBEHOV OCH
SPRÅKRIKTIGHET
AV DOCENT ROLF PIPPING
Språkriktighetsproblemet är i grunden en praktisk kulturfråga,
ty alla domslut om »rätt» och »orätt» i språket vila ytterst
på värdeomdömen, som bestämmas av vår allmänna
kulturuppfattning. Språkforskningen har naturligtvis faktiska
upplysningar att giva, som icke böra lämnas obeaktade. Men lika litet
som det finns en vetenskaplig normativ etik, lika litet finns det
en normativ språkvetenskap. I den mån de lärde uppträtt som
lagstiftare i språkets värld ha de, medvetet eller omedvetet, rönt
inflytande av härskande allmänna kulturströmningar. Vi kunna
utan svårighet följa de nyare kulturepokernas successiva
avspegling i olika generationers växlande uppfattning om språket och
dess ideala gestaltning. En sådan återblick må tjäna som
bakgrund för några reflexioner över språkriktighetsproblemets
aktuella läge på svenskt håll.
Den franska klassicismens akademiska språktvång stod i
överensstämmelse med denna kulturriktnings strävan att reglera
alla sociala livsyttringar efter vissa förnuftsmässigt
konventionella normer. Sättet att tala och skriva betraktades (icke
alldeles utan skäl) såsom jämställt med sättet att gå, att sitta, att
hälsa, kort sagt, såsom en del av sättet att uppträda.
Romantikens opposition mot det akademiska regeltvånget
utgjorde en naturlig konsekvens av den nya rörelsens inre art.
Individuell frihet i språkbruket var nödvändig för att ett nytt
och starkt personligt själsinnehåll skulle kunna bringas till
uttryck, så mycket mera som detta nya väsentligen hörde känslan
till. Och delta förhållande medförde på samma gång, att blicken
vidgades för språkets emotionella värden och
uttrycksmöjligheter.
27. Svensk Tidskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
