Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 3. 10. 1923 - Den nya liberalismen i England - Valutaelände — und kein Ende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 427
elska industriens framtidsutsikter, och mr R. H. Brand betonade i sitt
nyssnämnda föredrag de ekonomiska förutsättningarna för den sociala
reformpolitiken. Möjligheten att höja nationens levnadsstandard »will
depend ön the amount of wealth per head we can produce, ön our
producing more, ät any råte, than we do now with the same
ex-penditure of effort». Härför erfordras fred, en icke allt för stor
befolkning, stabilisering av priserna, ökad sparsamhet — särskilt bland
löntagarna — och samarbete mellan företagare och arbetare i syfte
att höja produktionens effektivitet. Samme talare försvarade energiskt
den enskilda företagsamheten och det ekonomiska system, som byggts
på denna. Han tvekade icke ens att framhålla den uppfostrande
betydelsen av de ekonomiska kriser, som då och då skaka det
nuvarande samhället. Det är en grym, men nödvändig
rensningsprocess, som hindrar näringslivet att alltför mycket »lägga på hullet»
och öka sina omkostnader i onödan.
En uppfriskande praktisk syn på de ekonomiska problemen möter
man i referatet av Keynes’ föredrag om valutapolitiken och
arbetslösheten. Hans framställning går ut på att deflationspolitiken är
en starkt bidragande orsak till arbetslösheten. Ovissheten, huruvida
prisfallet skall fortsätta, hämmar företagsamheten. Ett modernt
industrisamhälle, organiserat efter den individuella kapitalismens linjer,
kan helt enkelt icke uthärda en öppet proklamerad deflationspolitik,
yttrade han. Det finnes fanatiker, som tro att deflationen är
någonting ur moralisk synpunkt så beundransvärt, att arbetslösheten icke
är för högt pris för alt vinna detta mål. Men vill man däremot
råda bot mot arbetslösheten, så måste man sträva efter
prisstabilisering och att återställa affärsvärldens förtroende för den nuvarande
prisnivån. Slutorden i Keynes’ anförande formades till en
rekommendation för en ny doktrin, som han hoppades att den moderna
liberalismen skulle taga upp, nämligen nödvändigheten av
prisstabilisering. »I believe that the Reform of the Standard of Value is,
within the economic sphere, the question of greatest urgency now
before us. It is a problem which Liberalism is by its traditions
well adapted to attack. We cannot live for ever ön fragments of our
pre-war policies.»
De kursiverade orden kunna tjäna som motto för den moderna
engelska liberalismens unga krafter, vilka ivrigt söka efter nya
formler och nya angreppspunkter på samhällsproblemen. Huru mycket
som därvid blir kvar av de gamla liberala idealen, får framtiden ut- ’
visa. Säkert var det dock med tanke på dem, som Gilbert Murray
förklarade som sin orubbliga övertygelse »that Liberalism is the one
right medicine for the evils of our time.»
Det är otroligt, med vilken långmodighet folken just
i vår tid hållit till godo med valutaförstörelserna.
Dessa själva äro visserligen minst av allt någon ny företeelse,
tvärtom torde mänskligheten under det mesta av sin senare historia ha
haft dylika att dragas med. Men i äldre tider förstod man att i
29. Svensk Tidskrift 1923.
Valutaelände —
und kein Ende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
