- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
430

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430 DAGENS FRÅGOR

När man nu äntligen i Tyskland efter den nya kapitulationen
bestämt sig för en plan att komma ut ur penningeländet, så visar sig
sorgligt nog fortfarande en nästan förbluffande likgiltighet för ett
ordnat penningväsendes verkliga behov, och utsikterna att komma
fram till målet förefalla därför Gudi klagat icke stora. När detta
skrives, föreligga visserligen blott två utkast, framlagda av resp.
statsfinansministeriet och riksregeringen, även de mycket ofullständiga; och
det må vara tillåtet att hoppas på en lyckligare lösning än de erbjuda,
fastän förhoppningarna därom knappast kunna vara starka.

Vad man vill försöka sig på är till formen en verklig valutareform
eller myntrealisation, i det att pappersmarken skall förvandlas till
skiljemynt och utbytas mot det nya myntet, enligt en norm som dock
skjutes på framtiden. Lyckas åtgärden nå sitt mål, en enda, stabil
valuta, ligger häri uppenbarligen en mycket stor fördel framför alla
andra lösningar. Men faran är att man icke lyckas, i det att statens
anspråk på ny finansiering genom sedelutgivning bli oemotståndliga;
och gärdet är då helt och hållet uppgivet. Detta val mellan allt och
intet utgör svagheten hos denna lösning i jämförelse med den mindre
heroiska, en vid sidan av pappersmarken ställd värdemätare, ty en
sådan skulle kunna hållas stabil oavsett pappersmarkens fortsatta
tillintetgörelse. Och otvivelaktigt är det en stor fara, att man nu,
när pappersmarken svårligen kan användas till mycket mer
sedelfinansiering, begagnar den nya valutan till att börja leken på nytt.
Visserligen har man sökt skydda sig däremot genom att begränsa
statens rätt till kredit i den nya valutan, men dylika
pappersbestämmelser äro dammar av is om vårarna; det är ett helt annat slags
garantier man behöver. Redan vid förslagets framkomst pekade man
också i Tyskland på likheten med det första, misslyckade försöket
att på sin tid bli av med franska revolutionens beryktade sedelmynt,
assignaterna, genom alt utan garantier ersätta det med ett nytt
pappersmynt, mandaterna (mandats territoriaux), som på helt kort tid visade
sig gå samma väg som det gamla myntet.

Likheten med assignaterna är emellertid ännu mer slående och
ödesdiger i fråga orn själva huvudpunkten, det nya myntets
beskaffenhet. »Nymarken» (i ett tidigare projekt kallad Bodenmark) skall
nämligen grundas på inteckning i all möjlig fast egendom och få
utges i förhållande till inteckningens belopp, med tillägg av den nya
sedelutgivande bankens eget kapital; parallellen med de på indragna
franska statsegendomar grundade assignaterna är därför påtaglig.
Visserligen kunde den tyska planen tänkas ha ett viktigt företräde
framför de franska revolutionsmännens, så tillvida som den gör
sedlarna inlösliga. Men ser man närmare efter, befinnes detta vara en
illusion, i det att inlösningen skall ske icke i guld eller ens något
visst slags varor, utan i de på egendomarna vilande, i bankens ägo
befintliga obligationerna. Då innehavet av dessa obligationer icke
medför rätt att disponera över själva egendomarna, och då
obligationerna själva lyda på samma slags »nymark» som sedlarna, skulle
man ju genom att kräva sedlarnas inlösning blott få ett nymarkstill-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1923/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free