Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 3. 10. 1923 - Janina, Korfu och Genève - Representanttal, riksdagskvalifikationer och parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 DAGENS FRÅGOR
att avvakta undersökningskommissionens slutrapport beslöt nämligen
konferensen den 26 september, med åberopande av en tidigare
preliminärrapport, att »som straff» (å titre de pénalite) för att grekiska
regeringen ej fått fatt i mördarna och dessutom beträtts med en del
ej närmare angivna manquements och négligences vid deras
efterspanande, tillhålla Grekland att betala hela beloppet 50 millioner lire
till Italien. Helt torrt anmärkes i samband därmed, att konferensen
»avstår» från tidigare förutsett hänskjutande till Haagdomstolen av
beloppets bestämmande och »anmodar» domstolen att beordra hela
den i Schweiz deponerade summans utbetalande till italienska
regeringen. Därmed har, som August Gauvain påpekar i Journal des
Débats ett till beloppet på domstols prövning beroende skadestånd
plötsligt förvandlats till »fixerade straffböter». Och orsaken? Den
står ej i de kvasijuridiska premisserna utan var helt enkelt den, att
Mussolini förklarade sig eljest ej utrymma Korfu på avtalad tid. Det
låg i de andra makternas intresse att få bort hans
ockupationstrupper från ön tids nog för att Genévemötet skulle kunna sluta utan
farliga missljud, och därför gavs i sista stund ännu ett offer av rätt
och heder på tilltagsenhetens altare — ett beslut, skriver Gauvain,
»lika sumpigt (marécageuse) som hela den föregående diskussionen»
och ett farligt prejudikat, som »kommer att väga tungt på Europas
framtid och på samvetena». Men onekligen en värdig avslutning på
den tuvhoppning genom orättfärdighetens sumpmarker, varvid frågans
hela behandling skulle kunna liknas.
För någon tid sedan fördes i dagspressen
en ganska livlig diskussion om minskning
av den svenska riksdagens ledamotsantal.
Utgångspunkten var icke, mot vanan i dessa indragningarnas tider,
sparsamhetskravet, utan man dröjde företrädesvis vid en annan och
principiellt viktigare, nämligen svårigheten att få rätt värdiga bärare
av den relativt stora mängd folkliga förtroendeuppdrag, som för
närvarande finnas hos oss.
Otvivelaktigt är antalet riksdagsmän här i landet jämförelsevis stort
En sammanställning beträffande »de folkvalda», d. v. s. motsvarande
vår andra kammare, inom närliggande och kulturellt med vårt land
besläktade länder kan ha sitt intresse. Sålunda
Mill. inv.
Belgien.......................................... 7,5 . 186 40,000
Danmark ....................................... 3,3 149 22,000
England (utom Irland)..................... 43 670 64,000
Finland.......................................... 3,4 200 17,000
Frankrike....................................... 40 626 64,000
Nederländerna................................. 7 100 70,000
Norge............................................. 2,6 150 17,000
Sverige .......................................... 6 230 26,000
Tyskland ....................................... 60 459 130,000
Representanttal,
riksdags-kvalifikationer oeh
parlamentarism.
Medlemmar
i 2:dra
kammaren
Antal inv. på
varje
representant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
