Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Omkring arbetslöshetsfrågan. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 OTTO JÄRTE
marknaden. Dess rörlighet kräver en motsvarande
nödhjälpsorganisation.
Över huvud bör arbetslöshetspolitiken noga aktgiva på det
moderna näringslivets och arbetsmarknadens dynamiska karaktär.
Arbetskraften bör vara så rörlig som möjligt och lönerna så
böjliga som görligt. Tack vare dessa egenskaper hos den kvinnliga
arbetskraften och den kvinnliga arbetslönen undgå kvinnorna
på arbetsmarknaden arbetslöshet i mycket högre grad än
männen, vilka genom sin bundenhet vid yrket och genom
kollektivavtalens stela lönesatser äro mera utsatta för arbetslöshet.
Detta förhållande konstaterades till full evidens redan i en
undersökning, som den tyska Verein fur Sozialpolitik verkställde om
lågkonjunkturen i Tyskland vid sekelskiftet 1900—1901. Då
arbetslösheten i Sverige kulminerade den 31 januari 1922 med
163,000 arbetslösa, utgjorde kvinnorna endast 1,400, d. v. s. ett
försvinnande mindretal av dessa. Denna iakttagelse kan synas
strida mot den svåra arbetslösheten bland de kvinnliga
textil-arbeterskorna under avspärrningen i Sverige 1918. Men då låg
saken så, att fabrikanterna vid denna tidpunkt på allt sätt ville
hålla sina arbetsstyrkor samlade, och det kan sägas ha varit
ett samhällsintresse att så också skedde, emedan krisen inom
textilindustrien icke var beroende på hinder i fråga om
avsättningen utan allenast av brist på råvaror.
Det kunde hava varit av betydligt intresse att i detta
sammanhang få beröra den stora roll, som det gällande pass- och
viseringstvånget mot invandring från de valutasvaga länderna
spelar för den nordiska arbetsmarknaden. Hade detta
importförbud mot arbetskraft icke existerat, skulle säkerligen de
nordiska ländernas arbetsmarknad inom kort överfyllts av
hundratusentals arbetssökande tyskar. Därför kan den förda
passpolitiken sägas utgöra en integrerande del av de nordiska staternas
skyddsåtgärder för de arbetslösa under fredskrisen.
Till arbetslöshetspolitikens mera speciella sidor hör ävenledes
frågan om dess samband med konflikterna på arbetsmarknaden.
Härvidlag får man nog göra klart för sig, att varje statligt
ingripande till arbetslöshetens bekämpande drar med sig statens
inblandning i arbetskonflikterna på så sätt, att staten får taga
ställning till snart sagt varje konflikt och från fall till fall pröva,
huruvida den kan anses vara berättigad med hänsyn till det
rådande läget på arbetsmarknaden. Detta behöver icke inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
