Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 15. 11. 1923 - Rudbeckiusjubileet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig räkenskap över det arv, den från fäderna och särskilt från
Rudbeckius mottagit, och över det sätt, varpå den förvaltat detta arv —
en stiftets samfällda ämbetsberättelse, avgiven inför Rudbeckius som
ideell visitator». Jubileumsåret har valts närmast med anledning av
300-årsminnet av Västerås gymnasiums grundläggning. I Camenæ
Arosienses. Festskrift vid det svenska gymnasiets
trehundraårsjubileum (Västerås, A. F. Berghs boktryckeri 1923. 212 sid.,
kr. 7,50) har Västeråsläroverkets kollegium lämnat en läsvärd och
innehållsrik översikt över den Rudbeckianska läroanstaltens öden och
de ofta trånga och torftiga villkor, varunder denna förverkligat många
av sin grundläggares förhoppningar. I ett arbete om Västerås
Domkyrka (Västerås, J. Wennbergs bokhandel, 1923. 136 sid.) har därjämte
professor August Hahr ägnat en pietetsfull skildring åt det tempel,
som utgjort medelpunkten för stiftets andliga liv. Till den vidgade
kunskap om Västeråsstiftets historia, som dessa jubileumsskrifter skänka
oss, böra jämväl läggas resultaten av lektor B. R. Halls trägna,
under mer än ett decennium fullföljda och framför allt kring
Rudbeckiusgestalten koncentrerade forskningar.
Arvet från en vårt andliga livs krafttid, sådan denna levandegjorts
genom en personlighet av ovanliga mått och än ovanligare märgfull
styrka, har sålunda ryckt oss väsentligen närmare. Och detta arv har
också blivit en samlande symbol för enhetskänslan i den del av vårt
land, som närmast blev delaktig av stormaktstidens andliga insatser
i deras Rudbeckianska utprägling.
För mycket i vårt samhälls- och kulturliv, som främst hämtar sin
särart från kontinuiteten och rotfastheten i fädernas liv, blev
1800-talets starkt progressiva utveckling en nedbrytande och nivellerande
kraft. Ett omslag däri har dock kommit. Till en början var det kanske
mest det nedärvdas fastare form och stil, som talade till det estetiska
sinnet, medan det inre liv, som återspeglas i form och stil, endast
i vardaglig pliktuppfyllelse och passivt motstånd kunde bevara sin
egenart. Men sedan de differentierande krafterna i vårt samhällsliv
— måhända som ett vittnesbörd om en strävan mot nya jämviktslägen
— börjat göra sig mera gällande, framträda vid sidan av nya
avgränsningar inom det nivellerade samhällets ensartade massor även
de ärvda institutionerna med krav på en insats efter sin historiskt
givna egenart.
I vad mån kan då Västerås stift göra anspråk på att företräda det
Rudbeckianska arv, till vilket det nu kräver sin förstfödslorätt?
Jubileets anknytning till den ärevördiga lärdomsskolans högtidsdag men
även Rudbeckius’ egna insatser i vårt vetenskapliga liv och hans
högstämda ord till vetenskapens pris rikta i första hand
uppmärksamheten på den lärda odlingen. Läroverkets festskrift är genom den
mångsidiga och ganska inträngande forskning, varom den bär vittne,
själv en aktningsvärd gärd åt denna odling, men med en övervägande
inriktning på yttre förhållanden och tidsmålande drag gör den knappast
full rättvisa åt läroverkets positiva insatser i vetenskapens tjänst
genom de trenne seklerna. Om sålunda de lärda lektorernas tysta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
