Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 15. 11. 1923 - Det nya skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fackföreningssträvanden, deras oförenlighet med tjänstemannaställningen och
myndigheternas handfallenhet inför denna nya företeelse har redan skrivits
i denna tidskrift. O. s. v.
Med ett ord, hela det moderna samhället är på färd att genomsyras
av fackföreningsrörelsen i dess olika former. Denna har i sin
ordning utlöst organisationer bland arbetsgivarna, en omfattande
kollektiv reglering av arbetsvillkoren och ingripande från staten i olika
avseenden, vilka — såsom t. ex. åtgärderna mot arbetslösheten eller mot
samhällsfarliga arbetsinställelser — par la force des choses lätt föra med
sig och särskilt i de anglosachsiska länderna faktiskt redan fört med
sig en rad åtgärder syftande till ytterligare statlig reglering av
arbetsmarknaden: obligatorisk skiljedom, lagstadgade minimilöner,
invandringsförbud, tullar m. m..
Det gamla skråväsendet växer åter upp under våra ögon — på
arbetsmarknaden har den liberala ekonomien lidit sitt största nederlag,
och den monopolistiska organisationen av marknaden spelar här
en helt annan roll än på andra områden, där monopoltendenserna
av naturliga skäl mera kommit att få plats i det allmänna
medvetandet.
Ett karakteristiskt tidsfenomen — om också än så länge förmodligen
av ganska ringa praktisk betydelse — är slutligen den rörelse,
som icke drar sig för att öppet som sitt mål proklamera samhällets
omdaning på producentmonopolets grund och som också alldeles
följdriktigt i England, där den vunnit sin största både teoretiska och
praktiska styrka, låtit döpa sig i det gamla skråväsendets namn till
skråsocialismen. (Se denna tidskrift årg. 1923, sid. 25). Dess något
avmagrade ätteläggar söker man på andra håll få placerade under
det mera lockande familjenamnet »industriell demokrati» eller enligt
nyliberalt språkbruk »industriell arbetssamverkan».
Strävandena att med hjälp av andra former för den ekonomiska
samhällsorganisationen än den fria prisbildningen nå mål, vare sig
för andras eller egen räkning, som stå i strid mot »de enskilda
viljorna», komma nog aldrig att ge vika för en fatalistisk undergivenhet
under den fria konkurrensens ekonomiska Ananke. Också om det
aldrig så slående kan visas, att dylika strävanden äro resultatlösa
eller att de alldeles icke föra till »största möjliga lycka för största
möjliga antal människor» eller ens för de agerande själva, så lära
de icke försvinna ur världen och människornas liv. Det nya
skråväsendet är ett utmärkt exempel härpå. Lika säkert som det är, att
detta kan komma att utgöra ett av de allvarligaste hindren för
människornas välstånd, lika säkert är det, att vi ha att räkna med det
som en bestående och viktig faktor i samhället.
Det nya skråväsendet kan, likaväl som det gamla, vara baserat på
strävanden, som anse sig vara och ofta även äro till hela samhällets
gagn och välfärd. Att detta oftast är motivet för de statliga ingripandena
är tydligt, understundom är det fallet även med organisationernas
verksamhet. Men också i fråga om det nya skråväsendet sker —
alldeles som inom det gamla — undan för undan en motivförskjutning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
