- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
514

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den finländsk-ryska gränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenskt lydrike. Omständigheternas makt hindrade denna
storslagna plan. I freden i Stolbova 1617 vann dock Sverige bl. a.
det länge omstridda Kexholmska länet. Finlands frihetskrig
flyttade åter råmärkena mellan svensk och rysk kultur till
Stolbovafredens gränser. De ligga till grund för de geografiska
bestämmelserna i freden i Dorpat den 14 oktober 1920
(ratificerad i Moskva den 31 december 1920). I denna fred ökades
t. o. m. Finland med Petsjengaområdet vid Ishavet, Petsamo,
som numera detta områdes officiella namn är.

Om gränsen mellan Finland och Ryssland 1617 skulle hava
dragits med tillämpning av nationalitetsprincipen, hade den bort
följa floden Svir och genomskära sjön Onega för att utmynna i Vita
havet.[1] Som gränsen kom att dragas, tudelade den det av de
finsk-ugriska karelerna bebodda området. De väster om
riksgränsen boende karelerna bibehöllo samhörighetskänslan med
sina stamfränder inom det moskovitiska riket, med vilka de
hade även religionen — den grekisk-katolska — gemensam.
När moskoviterna 1656 gingo till anfall mot Sverige för att bl. a.
återtaga den i Stolbovafreden förlorade delen av Karelen,
mottogos de av dess befolkning såsom befriare. Moskoviterna blevo
emellertid utdrivna, och de finländska karelerna utsattes för en
häftig förföljelse, som resulterade i en folkvandring i smått.
Tusentals kareler utvandrade till Ryssland, medan egentliga
finnar till avsevärt antal inflyttade i det finländska Karelen.
Emellertid bibehöllos livliga förbindelser mellan befolkningen på
ömse sidor av riksgränsen. När sedan Peter den Store under
1700-talets första år anlade Petrosavodsk (Petroskoi), blev denna
stad småningom ur ekonomisk synpunkt huvudorten även för
den finländska gränsbefolkningen. Först det finländska
frihetskriget har åstadkommit en ändring härutinnan. De förut livliga
förbindelserna mellan Finlands Karelen och Öst-Karelen hava
avbrutits; den nyligen färdigbyggda järnvägen
Matkaselkä—Suojärvi har också knutit det finländska gränsområdet även
ekonomiskt till Finland.

Östkarelerna ha å andra sidan dragits till Ryssland och
uppblandats med ryssar. Peter den Store organiserade en rysk
invandring i Öst-Karelen, och denna invandring hade till följd, att


[1]
Området mellan denna gräns och den finländsk-ryska gränsen kallas i det
följande Öst-Karelen, och hänsyn tages icke till dess vanliga indelning i »Aunus
(Olonets)-området» och Fjärr-Karelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free