Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 / 519 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den finländsk-ryska gränsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämförelse kan nämnas, att ett godståg i genomsnitt icke kan
beräknas lasta mer än 200 till 300 ton, medan redan en liten
pråm lastar omkring 75 ton. Tre till fyra små pråmar uppväga
således — oavsett transporttiden — ett järnvägståg.

För finlänningarna kunna de kanaler, som gjort Saimas
sjösystem farbart från Nurmes och Kuopio, bliva av stor betydelse

för att ordna tillförseltjänsten till en på Karelska näset grupperad
armé. Genom Saima kanal står detta sjö- och kanalsystem i
förbindelse med Finska viken. Så kunna t. ex.
ammunitionstransporter föras sjöledes från Kuopio över Nyslott till Viborg och
därifrån till Makslahti (se skiss n:r 3).

Med avseende på det rikt utgrenade ryska kanalsystemet må
här endast nämnas, att Ladoga genom den kanaliserade Neva
står i förbindelse med Finska viken och att Onega genom den
segelbara Svir står i förbindelse med Ladoga.

I fredsfördraget mellan Finland och Ryssland bestämdes, att
ingendera parten finge hålla krigsfartyg över 100 tons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>