Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Wilson på Pariskonferensen. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 VERNER SÖDERBERG
nella skäl måste vara personligen tillstädes i Washington vid
kongressgeriodens avslutning, skulle resa den 15 februari och
uppbjöd allt för att då kunna få medtaga ett »covenant», ett
av konferensen preliminärt antaget utkast till förbundspakt.
Detta aktstycke måste under sådana förhållanden bli ett
hastverk, och Lansing har också anfört starka skäl för sin av
Wilson avvisade plan att man på detta stadium skulle ha nöjt sig
med att i en knippa resolutioner framställa den blivande
paktens grundlinjer och överlåta detaljarbetet åt experter. Mindre
fog torde däremot Lansing ha för sin åsikt., att Wilsons
arbetsmetod försenade fredsslutet — konferensen behövde helt
naturligt dryg tid för att bli herre över det väldiga antal
skiftande frågor, som där skulle avgöras, allra helst om de enligt
Wilsons plan först skulle undergå sakkunnig och relativt
objektiv fackmannautredning. Brådskan med förbundspaktens
utarbetande hämnade sig emellertid på annat sätt. Pakten blev i
viktiga punkter ej tillräckligt otvetydig, och Wilsons
underlåtenhet att i god tid i arbetet med dess utformning indraga
tongivande representanter för det republikanska partiet vållade, att
den ej kom att framträda som ett samlat uttryck för hela det
amerikanska folkets vilja. Därigenom förbereddes det olyckliga
slutresultatet, paktens förkastande av den nation, vars främste
målsman genomdrivit dess tillkomst. Detta kom att innebära
ej blott folkförbundstankens, utan även skadeståndsfrågans
»sa-botering», till oberäknelig skada för hela världen.
Baker, som åtföljde Wilson på besöket i hemlandet, omtalar,
att vid deras återkomst till Paris den 14 mars en initierad
kollega småleende yttrat till honom: Well, your league is dead.
Konferensarbetets ledare hade mot ord och avtal använt
presidentens månadslånga frånvaro till att förbereda en
preliminärtraktat, som skulle innefatta militära, territoriella, ekonomiska
och finansiella bestämmelser, således nästan alltihop med
undantag av Nationernas förbund. Wilson korsade emellertid dessa
planer genom att redan dagen efter sin ankomst utsända en
kommuniké om att konferensbeslutet av den 25 januari var
definitivt och att sålunda Nationernas förbund alltjämt skulle
behandlas som en integrerande del av den allmänna
fredstraktaten. Häftiga pressangrepp på Wilson vittnade om förargelsen
hos den gamla ordningens anhängare, men till öppen konflikt
vågade de ej driva saken: en mot Wilson skarpt kritisk in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
