Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10. 12. 1923 - Stockholms universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572 DAGENS FRÅGOR
mycket växlande ändamål alldeles oberoende av varandra uppstått
under årens lopp, utan att något som kunde kallas en synlig enhet
på länge kommit till stånd. Men slutligen år 1900 skapades i
Englands huvudstad på basis av två bland dem, University College och
King’s College, en federation av alla dessa högskolor, under namn
av det tidigare blott till de två förra knutna begreppet Londons
universitet, utan att i något hänseende upphäva de olika högskolornas
fristående placering eller verksamhet, för tillvaratagande av
gemensamma uppgifter. Organisationsformen var något som i staternas
värld har sin analogi i en lösare sammanfogning, där benämnd
statsförbund, snarare än i den fastare förbundsstaten och utan någon som
helst beröringspunkt med enhetsstaten.
Hos oss borde t. o. m. en hel del av de uppgifter, som i London
överlåtits på det gemensamma universitetet, obetingat stanna hos de
särskilda högskolorna. Framför allt är det fallet med examinationen,
som nog i sak om än ej i form också i London ligger hos de
särskilda högskolorna; men ej heller ansvaret för
professorstillsättningarna kan rimligtvis överflyttas, och det vore dessutom överflödigt
som garanti för de vetenskapliga kravens upprätthållande, emedan
vårt enhetligt över hela linjen tillämpade system därvid torde
erbjuda så pass stor trygghet som kan väntas uppnådd i denna snöda
värld. Generellt taget torde man kunna säga, att de särskilda
högskolorna ej genom uppkomsten av Stockholms universitet skulle komma
att berövas någon enda av sina nuvarande uppgifter:
Denna tanke kan också uttryckas positivt, nämligen så, att den
nya, »överstatliga» institutionen skulle komma att tillföra de
bestående högskolornas arbete något nytt, i stället för att beröva det något
gammalt. Detta nya måste framför allt bestå i ett stärkande av den
vetenskapliga andan, en ökad känsla av samhörighet med det
pedagogiska och teoretiska arbete som bedrives dels inom den egna
vetenskapen dels också inom andra vetenskaper vid andra högskolor. På
denna punkt brister mycket i det akademiska arbetet i Stockholm
för närvarande, och detta bland både lärare och studenter. Våra
gamla universitet i Upsala och Lund stå visserligen ofta i fara av
isolering från det pulserande livet, särskilt från vanligt, praktiskt folks
livgivande kritik, och kunna så till vida ha svagheter varifrån
Stockholmshögskolorna äro mer fria; men å andra sidan ha de som
fer-ment tillvaron inom samma institution av olika vetenskapsmän inom
samma ämne och kanske än mer av representanter för alla
vetenskaper. Betydelsen härav är stor för professorerna själva och ännu
större för studenterna, varibland flertalet helst borde utsättas för så
universella kulturinflytelser som möjligt. Storstadens centrifugala
inflytande kan aldrig helt övervinnas, särskilt ej för studenternas
vidkommande, Upsalas eller Lunds studieatmosfär låter ej skapa sig
i Stockholm; men det hindrar ej utan motiverar tvärtom att man gör
vad man kan för att skapa så mycket därav som möjligt.
Av särskild betydelse synes Stockholms universitet kunna bli av
den anledningen, att de akademiska institutionerna i huvudstaden med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
