Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 7. 1. 1924 - Svensk neutralitetspolitik under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 73
inträffande var liten och att, därest någon av dessa möjligheter blivit
verklighet, den icke skulle ha försvårat krigsläget för de allierade.
Och han uttalar i detta sammanhang: »To Sweden’s threat to join
Germany, the proper reply was Jom» och »To Germany’s threat to
invade Denmark, the proper reply was Invade*.
Vad särskilt Sverige beträffar, betecknar Consett detta land såsom
pro-german, men han anser dock, att Sveriges vänskap för Tyskland
likväl var av mera platonisk karaktär, då vårt land var nödsakat att
även räkna med att Tyskland kunde förlora kriget. Förutom detta
skäl för Sverige att söka förbliva neutralt, framhåller han i vilka
svårigheter vårt land skulle råkat, om vi, därest vi anslutit oss till
centralmakterna, blivit utestängda från varje tillförsel västerifrån. Vidare
påpekar han, att Tyskland hade det största intresse att söka upprätthålla
status quo i Sverige, Norge och Danmark, varifrån möjlighet till import
funnes. Särskilt påpekar Consett, hurusom genom Sveriges inträde
i kriget vår leveransförmåga till Tyskland av järnmalm skulle ha
väsentligen reducerats. Slutligen konstaterar han, att i politiskt ledande
svenska kretsar icke funnes någon stämning för Sveriges deltagande
i kriget.
Såsom en avsevärd svårighet för att genomföra ifrågavarande engelska
politik, betecknar han emellertid Sveriges egenskap av transitoland
till Ryssland. England kunde icke ställa sig okänsligt för Rysslands
intresse att få transportera varor från de allierades länder genom
Sverige, men Sverige fordrade å sin sida kompensation härför i form
av import av varor västerifrån. Ett annat bekymmer för engelsk
politik, som amiral Consett återkommer till, var att Sverige ej ville
tillåta anställande av carriérekonsuler i hamnstäderna för att
»kontrollera» vår handel. Vad som på ren svenska kallas handelsspionage,
kunde över huvud taget ej åstadkommas.
Boken är icke direkt osympatiskt hållen mot Sverige; den riktar
sin udd huvudsakligen mot de engelska myndigheter, som amiral
Consett ansåg icke ha tillräckligt tidigt tillgripit kraftiga åtgärder mot de
nordiska länderna och mot Holland för att tvinga dem att begränsa
sin utförsel till Tyskland. Skulle så ha skett, anser författaren, att
kriget genom bristande varutillförsel till Tyskland hade kunnat
avslutas långt tidigare.
I Consetts bok lägger man märke till några sympatiska rader om
den svenska folkkaraktären, och då han i ett visst sammanhang
argumenterar mot påståendet att, därest Norge anslutit sig till de allierade,
Sverige skulle ha tillåtit genompassage av tyska trupper, har han väl
förstått svenskt sinnelag, då han yttrar: »Nothing was more improbable
than that the high-spirited Swedes, whose affection for Germany was
really nothing stronger than a political preference, would for a moment
have tolerated a German soldier ön the soil of Sweden».
Från politisk synpunkt kan denna bok på det hela taget ej skada
oss. Det fordras icke mycket skarpsinne att läsa mellan raderna,
huru författaren tycker att det är retsamt och förargligt, att Sverige
trots dess hållning, som han i ett visst sammanhang karaktäriserar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
