Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Inför försvarsauktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 INFÖR FÖRSVARSAUKTIONEN
laget med öppen famn av de olika partierna, som skulle röras
intill självuppgivelse av så mycken statsklokhet och förtröstan
på deras goda vilja. Hr Trygger skulle få hederstiteln
riks-kompromissarie av tacksamma partier, som han frälst från
den svåra våndan av höstval i försvarets tecken. Om detta
var regeringens uträkning, varpå alla tecken tyda, så är det
i skrivande stund uppenbart, att den blivit grymt bedragen.
Ty så långt ifrån att åstadkomma nationell samling, har
regeringsförslaget tvärtom i riksdagen — som debatten vid dess
remiss och senare väckta motioner visat — av flertalet
partigrupper, från bondeförbundet och vänsterut, emottagits som
högerns första inledande maximibud vid en auktion nedåt
och närmast blott eggat till idel underbud. Redan nu skymtar
som den enda, för övrigt högeligen osäkra, möjligheten till
»positiv lösning», ett på övligt sätt mödosamt
hopkompromissat »någorlunda godtagbart resultat», som i grunden ej kan
tillfredsställa någon och som minst av allt fyller riksintressets
bjudande krav på betryggande försvarsanordningar mot
främmande våld.
Härigenom skulle man vara den besvärliga frågan kvitt i
höst och för avsevärd tid framåt. Försvarsvännerna skulle
dessutom — den beräkningen har redan tydligt framträtt på
försvarsovilligt vänsterhåll — för mycket lång framtid vara
avskurna från att på allvar framkomma med längre gående
krav än dem »högerns egen försvarsregering» framställt.
Propositionen inledes som bekant av statsministern med en
allvarlig och i de stora dragen träffande skildring av »det
utrikespolitiska kaos, som kriget och freden skapat». Han
konstaterar, med. all uppriktig sympati för Nationernas
förbund och dess utvecklingsmöjligheter,, där bl. a., att det än
så länge nog är »riktigast att avstå från tanken att vi redan
nu i Nationernas förbund skulle våga se en verklig garanti
för vårt oberoende». Och han uttalar rent av som sin
övertygelse, att »en försvarskraft, sådan som 1914 års
organisation, jämkad och moderniserad efter krigets erfarenheter,
skulle skänka, för visso vore väl motiverad av det
utrikespolitiska läget, som icke på länge kan antagas bli i avsevärd
grad förbättrat».
Då han emellertid från dessa premisser skall övergå till
de praktiska konklusionerna, upphör resonemangets logiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
