Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tysklands ekonomiska och finansiella ställning. Av Kurt Blomeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS EKONOMISKA OCH FINANSIELLA STÄLLNING 105
terna allt mer utan system, då deras enda mål var att skaffa
penningar i statskassan. Statsinkomsterna av tullar, skatter och
avgifter belöpte sig 1920 till 3,2 och 1921 rent av till 3,6
miljarder guldmark. År 1922 gingo de ned till 1,75 miljarder,
således till mindre än hälften; under 1923 utvisade de:
i april............................. 168 miljoner gtildmark
i maj ............................. 171 » »
i juni .............................. 65 » »
i juli.............................. 54 » »
i aug................................ 92 »
i sept............................. 55 » »
i okt............................. 12 » »
Visserligen kan denna minskning i inkomsterna till en del
tillskrivas svårigheten vid skatteindrivningen i de besatta
områdena och den allmänna ekonomiska konjunkturen, men den
hastiga deprecieringen måste anses som den väsentligaste
orsaken. Erfarenheten visar, att ett valutafall till en början verkar
gynnsamt på finanserna, men efter någon tid skadar dem och
sedan, när det tar så groteska former som hos oss, omöjliggör dem.
Genom att det passiva motståndet uppgavs och räntemarken
skapades, hejdades något valutafallet och det ekonomiska och
finansiella eländet. Visserligen uppfyllde Frankrike icke sina
till England högtidligt givna löften om lättnader i Ruhrdistriktet,
men Tyskland kunde åtminstone avveckla de krediter som
beviljats Ruhrindustrien. Man dröjde med att utgiva räntemarken
i hopp om en lättnad för statens finanser i Ruhrdistriktet, innan
man skapade en ny valuta. Men i medlet av november måste
man släppa ut räntemarken, då följderna av bristen på en
valuta blevo alltför ödesdigra. Räntebanken ställde en kredit på
1,2 miljarder guldmark till rikets förfogande. En fjärdedel härav
skulle vara till återbetalning av krediter som staten upptagit hos
riksbanken, varefter endast 900 miljoner guldmark återstodo till
att täcka budget-underskottet, innan statens inkomster och
utgifter balanserade. Samtidigt härmed upphörde tryckningen av
pappersmark, och förhållandena blevo faktiskt någorlunda
stabila. Visserligen avvek i begynnelsen markens notering i
utlandet till markens disfavör från växelkurserna i Berlin, som
i början voro tvångskurser byggda på tilldelning
(kreditransonering) — i Stockholm stod marken visserligen alltid betydligt högre
än i andra länder; men småningom anpassade de utländska note-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
