Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Penningväsendets tio-åriga odyssé. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 ELI F. HECKSCHER
mäktige själva gjort mer än någon annan för att framkalla det
viktiga beslut, som tagits vid 1924 års riksdag; ty om de visat
sig ha vilja och förmåga att upprätthålla kronans guldparitet,
utan garanti av en formlig guldmyntfot, så skulle de antagligen
ha lämnats i ostörd besittning av en sådan ställning. Då så
emellertid ej var fallet, blevo allt flere på det klara med
behovet av en annan ordning för att man med trygghet skulle kunna
lita på det svenska penningvärdets bestånd, och därför togs
steget. Som den förste bland innehavarna av finansministerposten
kungjorde statsrådet Beskow bestämt sin från bankofullmäktiges
avvikande uppfattning; och den obestämdhet om när målet skulle
kunna nås, som trots allt vidlådde den kungliga propositionen,
avhjälptes genom oväntat ingripande från bankoutskottet och
ännu mer oväntat stöd för detta ingripande från
bankofullmäktige. Visserligen hindrades tillkomsten av en fullt genomförd
guldmyntfot genom bemyndigandet till Kungl. Maj:t att införa
importförbud på guld; men det är dock blott en ringa sak som
nu står emellan oss och den rena guldmyntfoten, och även detta
lilla hinder har huvudsakligen symbolisk betydelse, eftersom
ingen anledning finnes att antaga tillkomsten av en situation,
varigenom importförbudet på guld skulle få aktualitet.
Givetvis ha vi icke därmed kastat ankar i den trygga
hamnen. Lugn känner människolivet över huvud taget icke, och
t. o. m. förkrigstidens guldmyntfot krävde vaksamhet av dem
som voro satta att vårda den. Närmast gäller det för
närvarande, att riksbankens ledning oförfärat tar alla konsekvenser
av det inträdda läget, vid behov låter den stora guldkassan i
någon mån avtappas eller också ökar sin tillgång på utländska
valutor, för den händelse tillfälliga tendenser till stegring i
dollarkursen skulle göra sig gällande. I den mån icke detta skulle
hjälpa, måste diskontopolitiken tillgripas, men för närvarande
har man, så vitt jag förstår, ingen anledning till antagandet, att
icke det nuvarande svenska diskontot skulle vara tillräckligt högt
för ändamålet; under vissa förutsättningar, närmast en utländsk
övervärdering av den svenska kronan, kunde det rent av bliva
för högt. Men om intet av detta kan någonting sägas på
förhand; vår riktpunkt kan blott vara en, nämligen oförändrat
guldvärde hos den svenska kronan, d. v. s. parikurs på dollar. Efter
den anslutning bankofullmäktige givit till det nu fattade beslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
