Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Skolreformens öde. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLREFORMENS ÖDE 175
uppslagen. Men denna nya utredning får icke bindas genom
direktiv, som göra den förelagda uppgiften olöslig.
Skulden för den stora skolkommissionens misslyckande drabbar
icke kommissionen utan dess uppdragsgivare. Uppgiften var med
de givna förutsättningarna olöslig. Den högre skolans problem
kan icke med något mosaikarbete i världen lösas inom ramen
av sju år, än mindre av sex år. Felet i grundritningen är
uppenbart: den ungdom, som utbildas i de högre skolformerna, är
eller skall åtminstone vara eliten av landets ungdom med
avseende på begåvning och studiehåg; om denna elit skall nå
så långt som motsvarande kategorier i andra kulturländer, så
har den helt enkelt icke råd att offra sex år på den obetydliga
del av kurserna, som inhämtas i den sexklassiga folkskolan.
Den måste tidigare sättas till svårare och mera krävande arbete.
Mot detta enkla faktum förmå demokratiska maktord intet. Skall
en reform kunna lyckas icke bara politiskt, i riksdagen, utan
också praktiskt, i verkliga livet, så måste den gripa sig an med
frågan från grunden och ärligt ta i sikte folkskolan och
begåvningsurvalet där.
Underligt nog synes händelsernas logik tvinga fram en dylik
utredning. Utvecklingen har lett därhän, att folkskolans
organisationsproblem trätt i förgrunden och allt mera pockande
kräver lösning. I själva verket är det icke läroverken utan
folkskolan, som nu ligger i stöpsleven, icke på grund av
statsråds-initiativ och politisk agitation utan till följd av det allmänna
tidsläget. På landet är folkskolans problem icke minst av
trafik-teknisk art; förutsättningarna för detta problems lösande ha
genom de sista årens utveckling radikalt förändrats. En bil kan
nu på en stund svepa över en halv socken och möjliggör
sålunda en koncentration av undervisningen, som ännu för fem
år sedan syntes otänkbar; de ^ttre förutsättningarna för
folkskolans verksamhet på landet äro därmed radikalt förändrade.
Åtskilliga andra tecken tyda likaledes på att folkskolan står
inför genomgripande organisatoriska förändringar i olika
avseenden. Till dessa delvis ytterst komplicerade problem kommer
nu också frågan, huru folkskolan utan tidsförlust för någon
kategori av barn skall kunna bilda grundvalen för den högre skola,
där endast ett urval av de begåvade skall fortsätta. Alla dessa
frågor, som inbördes stå i det intimaste sammanhang, kräva
utredning och snar lösning. Allt pekar på att det är här hav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
