Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Snabbinventeringen i Sveriges kyrkor. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNABBINVENTERING I SVERIGES KYRKOR 189
tryck publicerade konsthistoriska inventeringen av landets kyrkor,
som under namnet Sveriges Kyrkor utgives av
riksantikvarien Curman och författaren till denna uppsats, söker att, vid
sidan av sin rent historiska uppgift, just i dessa punkter giva
forn-vården ett stöd. Beskrivning, avbildning och bestämning av ett
föremål, som kan läsas innantill i en lättillgänglig bok, bör kunna
meddela något av den historiska och konstnärliga insikten, som
är nödvändig för byggnaders och inventariers vård. En
intresseväckande historisk skildring av kyrkans och dess ägodelars öden
bör också ha en viss förmåga att icke endast väcka utan även
underhålla och perpetuera sympatien för fornminnena, förutsatt
att Sveriges Kyrkor finns på bokhyllan hos prästen,
kyrkovärdarna, klockaren och i sockenbiblioteket, eller åtminstone hos
någondera.
Men Sveriges Kyrkor är ett stort arbete, vars uppgifter kräva
kostnader, tid och arbete. Hela kyrkobyggnaden skall mätas,
skildras, byggnadshistoriskt klarläggas, all inredning noggrant
skildras, hela arkivet och äldre litteratur excerperas och det hela
slutligen formas till en levande skildring av den enskilda kyrkans
formhistcria genom tiderna. Arbetet går långsamt, det är svårt
och det är dessutom ett visst avstånd mellan manuskriptet och
tryckpressen.
Den fornvårdande myndigheten har möjlighet att genom
inspektion kontrollera och stödja församlingarnas privata vård av
antikviteterna och denna personliga väg är naturligtvis
synnerligen gagnelig. Men hur skall den inspekterande kunna tillse att
inga föremål förkommit eller lidit skada, om kyrkan ännu icke
inkommit i Sveriges Kyrkors beskrivningar? Kanske genom
kyrkornas egna inventarieförteckningar. Men dessa upptaga icke
alltid de gamla, värdefulla, men icke egentligen i bruk varande
tingen och hur vore det också möjligt att utan facklig kunskap
få dem på riktigt sätt angivna?
Gång efter gång händer det därför, att trots all propaganda
genom utställningar och böcker, trots den med lagen beväpnade
f orn vårdens existens de mest utsökta konstverk befinnas liggande
bland sopor ovanpå valven, i en fuktig klockstapel, bland veden i en
vedbod eller bland koksen i kaminvrån. Sådana erfarenheter
och tankar hade en grupp av för fornminnen i kyrkorna särskilt
intresserade personer, vilka efter ett förberedande sammanträde
i mars 1917 på kronprinsens maning samlades å Kungl. Slot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
