Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Svenska försvarsproblem efter kriget. Av J. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 LITTERATUR
att det under de rörliga operationerna visat sig oumbärligt såväl
beträffande spaningstjänsten som vid den rörliga stridsverksamheten.
Vidare säges: »Om av finansiellt nödtvång en reduktion av
kavallerifördelningen anses nödvändig, är detta att beklaga. Innan en
minskning av vårt självständiga kavalleri eventuellt företages, bör emellertid
möjligheten av att genom en omorganisation av detsamma nedbringa
kostnaderna allvarligt undersökas.»
Det tunga fältartilleriet vilja broschyrförfattarna öka med sex 15
cm. haubitsbatterier, utöver vad regeringsförslaget innebär, en med
hänsyn till världskrigets erfarenheter synnerligen väl motiverad
förstärkning av vårt artilleri.
Broschyrens författare ha förståndigt nog avstått från detalj
uppgifter rörande kadrernas storlek. Sina åsikter om denna sammanfatta
de på följande riktiga sätt: »Under inga förhållanden får den aktiva
kadern, reservstaten inberäknad, göras så svag, att den icke förmår
tillföra den mobiliserade arméns såväl linje- som reservformationer
det antal befäl, som är nödvändigt för att genast vid krigsutbrottet
skänka dem nödig stadga samt för att trygga utbildningsarbetet i
depåerna.»
Utbildningstiden slutligen föreslås för infanteriets värnpliktiga till
sammanlagt 260 dagar eller 5 dagar mera än försvarsrevisionen en
gång i tiden stannade för.
När man jämför broschyrförfattarnas förslag med
regeringspropositionen, kan man ej värja sig för det intrycket, att försvarsministern
syftat mot ungefär samma mål som broschyrförfattarna, men av den
en gång för alla fixerade kostnadsramen tvungits att stanna på vägen
och därmed även förlorat betydligt mera i effektivitet än han vunnit
i besparingar. Vad beträffar utbildningstiden för infanteriets
värnpliktiga kan dock icke budgetshänsyn ha bestämt regeringen för de
195 dagarna, ty hela kostnadsskillnaden mellan denna utbildningstid
och broschyrens 260 dagar uppgives till icke mera än omkring 1,2
mill. kr. Och så lågt få vi väl ändå inte tro om finansministerns
förmåga, att han ej kunnat krama fram denna summa, om regeringen
verkligen trått efter att kunna bjuda en sådan utbildningstid.
Det är icke broschyrens minsta förtjänst, att den påvisar, huru
litet utbildningstiden betyder ur budgetssynpunkt. Man gör nog
klokast i att gripa till andra skäl än de budgetära, när man yrkar
på minskning av utbildningstiden. I regel har man dock knappast
bekymrat sig härom, och det verkar därför välgörande att för en
gångs skull, såsom sker i broschyren, finna en detaljerad och sakligt
grundad motivering för den utbildningstid man ifrågasätter. Denna
är, som redan antytts, för infanteriets värnpliktiga sammanlagt 260
dagar, uppdelade på en rekrytskola om 170 och tre repetitionsövningar
om vardera 30 dagar. I den sålunda föreslagna
rekrytutbildningstiden finnes tyvärr ingen tid inrymd för vinterutbildning, en mycket
betänklig svaghet, som redan den mer än väl motiverar broschyrens
uttalande: »Sannolikt utgöra de 170 dagarna minimigränsen för den
första utbildningen». Man kan också helt instämma med broschyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
