Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1924 - Ur den svenska bibliotekshistorien - Artur Hazelius’ biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 DAGENS FRÅGOR
lön för sin möda en inkomst av allenast sex riksdaler banko om
året, och detta anspråkslösa belopp utgjorde till på köpet räntan på
en gammal donation av enskild man. Det är givet att under dylika
omständigheter, vilka för övrigt hade sina motsvarigheter på många,
att icke säga de flesta andra håll, risken för samlingarnas upplösning
och förfall omöjligen, även med den bästa vilja hos övervakande
myndigheters sida, skulle kunna helt undvikas. Här och var såg
det enligt vad kommitténs historiker giva vid handen ibland tämligen
hotande ut. Särskilt en av våra berömdaste samlingar,
domkyrkobiblioteket i Strängnäs, delta ståtliga monument över vår mest
lysande humanistprelat, biskop Conrad Rogge, befann sig vid mitten av
det adertonde århundradet i ett tillstånd av den fullständigaste
vanvård, ehuru räddningen lyckligtvis i elfte timmen kom genom ett
kraftigt ingripande av kanslikollegiet på initiativ av Karl Gustav
Tessin. Även flera andra fall av oförstånd och misstag ha genom
kommittéledamöternas forskningar bragts i dagen; bland annat
finner man åtskilliga upplysningar om de olycksaliga s. k.
dublettauktioner, genom vilka vederbörande i ovist nit avhände sina samlingar
ovärderliga skatter för att i stället anskaffa modernare litteratur av
förment högre värde. Men i jämförelse med det välsignelsebringande
arbete, som nedlagts på samlingarnas uppehållande och förkovran,
träder dock allt detta i bakgrunden, och som slutintryck kvarstår
en känsla av vördnad och beundran för fastheten i den svenska
skolans hittillsvarande kulturtradition. Man vill endast hoppas, att
den tid som kommer trots sina allmänna tendenser, om vilka i
detta sammanhang ej skall ordas, härvidlag ej skall medföra några
revolutionära omvälvningar. De förslag till organisatoriska
nybildningar, som kommitterade framlagt, synas genomgående burna av på
en gång pietet och praktisk blick; må också de män, som få till
uppgift att omsätta förslagen i realiteter, gå till sitt verk besjälade
av samma anda!
På uppdrag av en nämnd, tillsatt genom
testamen-tariskt förordnande av filosofie licentiaten Gunnar
Hazelius, har professor Fredrik Böök i anledning av 50-årsdagen av
Nordiska museets öppnande utarbetat minnesskriften Artur Hazelius.
En levnadsteckning (Sthlm, P. A. Norstedt & Söner, 1923. 438 s.,
l portr. — Kr. 9,75). Arbetet bygger främst på den del av Artur
Hazelius’ litterära kvarlåtenskap, som tillfallit Nordiska Museets
arkiv, och präglas genomgående av författarens snabba blick för det
givande och karaktäristiska i materialet, hans vidsträckta beläsenhet,
breda kulturintressen och levandegörande karaktäriseringsförmåga.
Man läser med största intresse om Artur Hazelius’ fader, den städse
verksamme, uppslagsrike, öppne, hetlevrade och uppriktige generalen,
som i ett långt livs outtröttliga arbete omsatte den Almquistska
ungdomskretsens högspända idealism, om Artur Hazelius’ egna
harmoniska studentår, som fylldes av redligt fastän något receptivt
studiearbete och rikt kamratliv i en begåvad vänkrets, för vilken livets
Artur Hazelius’
biografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
