Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1924 - Ministären MacDonalds första tre månader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 DAGENS FRÅGOR
intresse är även en bekännelse av skattkammarkanslern mr
Snow-den om att han visserligen som enskild man och
parlamentsledamot skulle ha livligt sympatiserat med eller t. o. m. röstat för en
partikamrats kostsamma sociala reformprojekt, men att han nu som
finansminister inför det nya ansvar denna post medförde ej ett
ögonblick reflekterade på att ge partivännens projekt sitt stöd. Korteligen:
de nya ministrarna fogade sig praktiskt och förståndigt i de
begränsningar deras ansvariga poster ålade dem, när det gällde att
ställa rikets och verklighetens krav mot tidigare oansvariga
partiuttalanden.
Naturligtvis har detta på folkmöten och under valstriden skedda
ställningstagande i flera fall dock bundit ministärens händer. Det
ledde exempelvis till det brådskande erkännandet dejure av
Sovjet-Rysslands regering och till beslutet att trots Australiens och Nya Zeelands
betänkligheter inställa arbetet på Singapores utbyggande till en ny
marinbas. Det påverkade även de regeringsförslag i bostadsfrågan,
som nyligen skjutits åt sidan genom beslut av en borgerlig
underhusmajoritet. Det framkallade även de administrativa åtgärder i
fråga om Londonkommunen Poplars nonchalanta förfogande över
tillgängliga medel, som i parlamentet framkallade så skarp kritik. Här
tillkom även det hänsynstagande till partiets vänsterflygel, som i
vissa frågor blev en nödvändighet, om det egna partiets
sammanhållning ej skulle äventyras.
Sitt oberoende av ytterlighetsmännen visade däremot regeringen på
försvarsområdet. Byggandet av nya kryssare i stället för de utrangerade
beslöts, varvid omtanken orn varvsarbetarnas arbetstillfällen fick gälla
som ursäkt för åtgärdens »militaristiska» prägel, och de liberala
fredsvännernas betänkligheter blevo resultatlösa genom det stöd regeringen
här fick från konservativt håll. Det var också från de konservativa
bänkarna de starkaste bifallsropen kommo, när krigsministern Walsh
framlade sitt departements budget. Vid de militära anslagens
behandling förekommo ibland rätt egendomliga intermezzon, t. ex. då en
understatssekreterare av sin allmänt pacifistiska åskådning förmåddes
till några välmenta råd om att besvara andras rustningar allenast
med strävanden att förbättra »den internationella andan» eller då en
enskild partimedlem mot talet om att besvara franska
flygmaskin-bygganden med motsvarande engelska utbrast: »Nya Testamentet är
också ett svar». MacDonald ägnade tillbörlig reverens åt en så
högspänd idealism, men sin egen syn på de militärpolitiska
realiteterna antydde han i kryssardebatten genom en förklaring, att han ej
var och aldrig komme att bli anhängare av det passiva
fredsprogrammet avrustning genom nedrostning. Avrustningens problem vore
internationellt och kunde blott lösas genom internationella åtgärder.
I praktiken betydde ju detta för vänte- och förberedelsetiden just ett
godtagande av den gamla maximen »Lita på Gud och håll krutet
torrt!», vilken emellertid av understatssekreteraren vid amiralitetet
mr Ammon i en annan debatt med indignation avvisats som »cynisk».
Svagheten i ministärens ställning är onekligen å ena sidan dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
