Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1924 - Den nya försvarsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 DAGENS FRÅGOR
utomlands. Eljest hade en upplösning av andra kammaren, under det
omedelbara intrycket av partivoteringarna i försvarsutskottet och
nyvalens verkställande t. ex. under påskhelgen kunnat medföra åtminstone
några mandatvinster och en sådan förskjutning i försvarsvänlig
riktning hos de borgerliga mellanpartierna, att försvarsfrågan legat bättre
till vid en därpå följande sommarriksdag.
Denna utväg var emellertid stängd. Statsministern beslöt då i
stället att i ett offentligt tal vända sig direkt till allmänheten. Hans
anförande den 7 april på Auditorium var kraftigt och karskt, särskilt
i sin skarpa polemik mot socialdemokraterna, varvid herr Tryggers
tonfall dock fingo något av förargelsen hos en försmådd friare. Men
någon klarhet spreds icke över regeringens uppfattning om den
materiella innebörden av den uppgörelse, till vilken de borgerliga
partierna inbjödos att deltaga. Det frågas alltjämt ute i landet, om herr
Trygger står och faller med sin proposition eller om han är beredd
att låta pruta med sig och i så fall hur långt ned? Socialisterna ha
emellertid blivit förtjusta över den »front mot socialismen», som herr
Trygger förkunnat. De ha nu fått en paroll till sina
förstamajdemon-strationer och förklara sig med lika stor tillfredsställelse gå till strid
mot kampministären Trygger som de voro beredda att tolerera
expeditionsministären av samma namn. På borgerligt vänsterhåll har
man ställt sig mycket kritisk mot statsministerns samlingssignal. Både
Dagens Nyheter och Svenska Morgonbladet vilja hellre vara med om
en lösning tillsammans med socialisterna än förena sig med högern
till ett kompromissförsök, vartill utsikterna även försämrats genom
herr G. G. Ekmans iråkade sjukdom.
I skrivande stund är det omöjligt att förutsäga försvarsfrågans öde
vid årets riksdag. Det bästa vore rent bord och sakens hänskjutande
till valmännens avgörande i höst. Men det är tyvärr icke otänkbart
att socialdemokraterna tillsammans med de frisinnade av den Raoul
Hamiltonska certen kunna få majoritet i andra kammaren för sina
tre arméfördelningar, medan de 75 socialisterna och frisinnade i
första kammaren rösta fram fyra arméfördelningar, varefter en
mekanisk kompromiss skulle äga rum, medförande en arméorganisation,
som låge någonstans mittemellan. För en övningstid av 140 dagar för
infanteriets huvudmassa finnes flertal i bägge kamrarna. En sådan
utgång skulle i praktiken betyda ett förintande slag mot Sveriges
försvarsväsen och händelsernas egen förkrossande kritik av herr
Tryggers insats till dess »lösning». Regeringen och högerpartiet
måste sannerligen anstränga sina yttersta krafter för att förhindra
en sådan olycka. Uppgiften är icke lätt, ty numera kunna icke från
högerns sida några grundskatteavskrivningar eller rösträttsreformer
bjudas de försvarsovilliga i utbyte. De fordom så feta reformfälten
ha under de senaste åren blivit grundligt avbetade, och det är
ödesdigert för försvarets sak i «ko-parlamentarismens« tidevarv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
