Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det finlandssvenska namnet. Av Arvid Mörne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FINLANDSSVENSKA NAMNET 255
givenhet för detta avlägsna rike bortom havet, som han aldrig
har skådat.
För att förstå nylänningen på denna punkt får man lov att
draga sig till minnes att hans landskap i följd av sitt läge och
sin sociala struktur mäktigt påverkats av överklassuppfattningen
i de nationella frågorna. Helsingfors, Nylands huvudstad och
sedan 1820-talet även Finlands, har i snart ett sekel varit det
finländska kulturlivets medelpunkt. De opinioner, som där varit
rådande, ha självklart färgat av sig på åskådningen i Nylands
mestadels herrestyrda bygder. Det blir därför av nöden att kasta
en blick på den ledande Helsingforsiska herremannaklassens
förhållande till det svenskfinländska nationalitetsproblemet.
Ju mer den av Johan Vilhelm Snellman frammanade finska
nationalismen inemot mitten av 1800-talet tillväxte i styrka, desto
snabbare omvandlades de nationella tänkesätten hos landets till
språket svenska herremannaklass. Och även i rent språkligt
hänseende vidtog en förfinskningsprocess av genomgripande
betydelse för de översta samhällsskikten. Dels utbytte ett antal
individer och familjer sitt svenska hem- och bildningsspråk mot
finskan. Dels framträdde på vädjobanan en ny, urfinsk överklass
tack vare de högre finska läroverk, som under årens lopp i allt
större antal grundades i skilda delar av landet. Finska allmogens
söner, som i föregående släktled nödgats köpa sin rätt till högre
boklig bildning med sitt språk som pris, kunde numera inträda
i överklassen utan att försvenskas.
Denna utveckling nedbröt småningom vårt modersmåls
övervälde i bildningslivet och dess härskarställning vid ämbetsverken,
men mäktade likafullt inte att genomföra den fullständiga
för-finskning av landets överklass Snellman uppställt främst på sitt
program. Fennomanien segrade endast till hälften. Under
trycket av den stormande finskhetsiver, Snellmans läror väckte i
ungdomens sinnen, böjde sig slutligen en hel generation i så måtto
att densamma till namnet anslöt sig till de finska strävandena,
men när det gällde att taga ut sista steget och i privatlivet antaga
det nya »modersmålet», reste sig i alla fall de fleste till motvärn.
Först och främst är ju finskan ett oerhört svårinlärt tungomål
— dess byggnad avviker i viktiga "hänseenden från alla andra
europeiska språk. Vidare förblev finskans värde som
bildningsmedel länge synnerligen lågt: bortsett från det religiösa området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
