Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Professurer i svenska språket i de nya Östersjöstaterna. Av Birger Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSURER I SVENSKA SPRÅKET I DE NYA ÖSTERSJÖSTATERNA 273
vid ett universitet, är det ju klart, att det måste vara
examensämne. Det säger sig självt, att de flesta studenter icke anse sig
ha råd eller tid att syssla med ett fack, som icke kan leda till
examen. Blir ett ämne examensämne, vinner det därför
naturligtvis betydligt större anslutning än om det icke ger möjlighet
till examen. Men för att ett ämne skall bli examensämne,
räcker icke en sådan lös befattning som ett lektorat, vars
innehavare nästan för varje år växlar, det måste finnas en ordinarie
befattning, helst en professur. Detta har också stått som ett
önskemål för dem, som ivrigast verkat för svenska språkets
inträde och befästande vid Dorpats universitet, professor Bergman
och Riksföreningen med dess drivande kraft professor Vilhelm
Lundström. Från flera håll bland eleverna i Dorpat har också
uttalats önskemålet, att svenskan skulle bli examensämne vid
universitetet.
Nu kan det invändas, att det närmast är den estniska statens
sak att upprätta en professur i svenska i Dorpat. Och utan
tvivel skulle denna framsynta stat gärna vilja inrätta en sådan.
Men man må icke förundra sig, om den unga estniska staten,
som under de första åren av sin tillvaro genomgått så oblida
växlingar och helt naturligt ännu icke hunnit ekonomiskt helt
konsolidera sig, icke anser sig ha råd därmed. För Sverige,
som dock, trots att även vårt länd haft svåra kriser att utstå,
ekonomiskt f. n. är ett av världens bäst situerade länder, är
uppgiften vida lättare. Och härtill kommer, att genom vår
fördelaktiga valuta realkostnaden blir vida mindre för Sverige
än för Estland. En professur i Estland kan f. n. upprättas för
4,000—5,000 svenska kr. om året, d. v. s. ungefär tredjedelen
av en svensk professorslön.
Det kan ha sitt intresse att jämföra Sveriges kulturpolitik vid
Dorpats universitet med ett annat lands, som alltid vetat att föra
en målmedveten politik: Frankrike. Trots att det existerar en
ordinarie professur i romanska språk och dessutom ett lektorat,
håller Frankrike sig med sin egen professur i franska i Dorpat.
Den riktigaste vägen att upprätta en professur i svenska
vid Dorpats universitet är att Sveriges riksdag beviljar
medel härtill. Man må hoppas, att riksdagen icke skulle vägra
sitt bifall till en motion i denna sak. Visar det sig omöjligt
att på denna väg få professuren till stånd, borde den kunna
upprättas genom enskild offervillighet.
19. Svensk Tidskrift i924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
