Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Louis de Geers liv och verk. Av Carl Hallendorrf - E. W. Dahlgren: Louis de Geer 1587—1652. Hans liv och verk. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 283
LOUIS DE GEERS LIV OCH \7ERK
Måhända kan det synas icke egentligen vara en uppgift för Svensk
Tidskrifts begränsade utrymme att fästa uppmärksamheten vid ett så
lärdomsfyllt specialverk som riksbibliotekarien E. W. Dahlgrens bok,
Louis De Geer, 1587—1652. Hans lif och verk. I—II (Upsala 1923).
Men utom arbetets betydande förtjänster i allmänhet samt vissa även för
en större publik lätt tillgängliga egenskaper isynnerhet tala härför även
en del säregna tidssymptom. Vi åskåda just nu ett slags dragkamp mellan
gammaldags ortodox historieuppfattning, som i all välmening avlas att
med statyer och andra ståtliga monument rätt handgripligt fastslå
hävdernas erkända stormän, samt å andra sidan modern affärsklokhet, som
inhämtat, att publiken helst vill ha historien dessertskedvis, och därför
som bäst håller på att göra om historieböckerna till lämplig
utportio-nering medelst filmen. Det kan då vara nödvändigt att säga ifrån åt
båda hållen. Vad vid behöva är icke att i brons eller oljefärg eller några
som helst vedertagna former yttermera fastslå en så att säga
rätt-trogen historieuppfattning, men lika litet eller ännu mindre är det
önskvärt, att historien urvattnas till lämpligt substrat för
biografdramer. Däremot tarvas oss alltför väl en sådan intimare och
fördjupad uppfattning av forna tiders liv, som tillåter oss att se våra
dagars aktuella problem i den instruktiva belysningen av äldre dagars
erfarenheter. En var, som aktivt medverkar därtill, gör en verklig
nationell insats, bredvid vilken det väger ytterst litet, om vandraren
får .tillfälle att på sin morgonpromenad passera yttermera en staty,
som ingen ser på, eller en minnestavla, vars inskrift förblir oläst,
eller om biografbesökaren till omväxling med sensationsnumren får
gäspa åt något s. k. historiskt utstyrselstycke med melodramatiskt och
vanligen grundfalskt innehåll.
Det är en glädje att, när dessa anmärkningar göras, kunna peka
på praktiska exempel, huru förpliktelsen mot minne och framtid
erkännes och sätter frukt i gärning. Ett sådant erbjuder just den skrift,
som närmast framkallat dessa rader. Alla ha vetat att i allmänna
ord berätta om den betydelse, som släkten De Geer haft för svensk
järnindustri: namnen Finspång, Österby och Leufsta samt listan på
invandrade valloner hava gjort ett mycket imponerande men likväl
högst svävande intryck av den förste svenske De Geers verk. Till
detta har knutits en än mer svävande föreställning, att hans uppslag
visat sig bärkraftiga genom följande sekler. För de allra flesta
har det stannat vid detta; orsakerna, betingelserna, arbetsformerna
och de närmare resultaten vid Louis De Geers mångskiftande
affärsverksamhet hava förblivit tämligen okända t. o. m. för många
specialforskare, en omständighet, som starkt får beklagas, då litet var måste
känna, att här föreligger ett av vår inre historias mest centrala områden.
Nu har emellertid släktens huvudman, frih. Louis De Geer på Leufsta,
tagit på sig den betydelsefulla uppgiften att låta i detalj undersöka
och skildra stamfaderns verk och hur det senare fullföljts i ättens
händer. Han har ock haft lyckan att härför vinna en så framstå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
