Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2. 6. 1924 - Två stycken studentkårshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 291
av en utav kand. Axel Hackzell utarbetad, av korta biografiska
notiser åtföljd förteckning över kårens ämbetsmän under de
gångna 75 åren. Kort innan jubileumsfesten hade kåren, med stöd
av den utredning, som dess sjuttonde Sten-Sture-kommitté förebragt,
fattat sitt denna gång sannolikt verkligen definitiva beslut i den
segslitna, inom kåren ända sedan 1871 ventilerade frågan om resande
av en staty över segraren i Brunkebergsslaget, Sten Sture d. ä. Vid
frågans slutbehandling förelåg en av d:r Jean Häggman utarbetad
historik, Uppsala studentkårs Sten Sture-fråga 1871—1924,
opartiskt skildrande alla därmed förknippade omskiftelser hos
studentkåren själv och hos den fräjdade konstnär, åt vilken kåren 1903
anförtrodde uppgiftens lösning. Var för sig ge dessa båda historiker
sakrika och upplysande bidrag till studentkårens ännu oskrivna
helhetshistoria, som väl blir en uppgift att skildra för den generation,
som 1949 kommer att fira kårens sekelminne.
Namnet Student-Corp sen är vida äldre än den ordnade
kårsammanslutning, som kom till stånd 1849. Historiken visar, att denna
framgick ur tvenne dominerande önskemål. Det ena var att skapa en
korporation, som verkligen hade legitim och obestridd rätt att tala
i den vid Upsala universitet studerande ungdomens namn.
Studentnationerna hade ju helt andra uppgifter och intressen. De voro
ursprungligen disciplinära inrättningar, institutioner för landsmännens
självuppfostran och för deras övervakning från lärarehåll, och
samtidigt provinsiella sammanslutningar för inbördes hjälp och
lokalpatriotisk sammanhållning. När tidsförhållandena började kräva
gemensamt uppträdande av hela »den studerande Gorpsen», famlade
man rätt länge efter formerna härför. Kuratorskonventet
(sammanträden mellan nationernas kuratorer) blev från 1830-talet ett sådant
organ, förnämligast dock endast för studenternas mellanhavanden
med de akademiska myndigheterna. Allmänna Sångföreningen
till-vallade sig från början av 1840-talet ledningen av den sollenna
representationen utåt och gjorde i sina stadgar av 1842 rent av anspråk
på att »vara ett uttryck för Student-Corpsens tänkesätt om varje
utmärkt förtjenst så inom som utom universitetet», liksom även på att
företräda studenterna vid firandet av fosterländska minnen — helt
naturligt för övrigt, enär manifesteringen av studenternas gemensamma
»tänkesätt» till en början nästan uteslutande bestod i
sångarhyllnin-gar. Friktioner voro härvidlag svåra att undvika. Även icke
sång-begåvade studenter kunde ju önska göra sin mening hörd i frågor
om vem och vad som skulle hyllas, och de 14 nationerna voro en
tungrodd apparat, när det gällde att i mera officiell form uppträda
samfällt utåt. Behovet av en gemensam organisation låg sålunda i
luften, när det på 1840-talet började »sjuda mellan blad och bark» i
den upsaliensiska »kronoparken». Här tillkommer det andra
önskemålet. Fyrtiotalets student var självständigt politiskt intresserad.
Skandinavismen och liberalismen hade funnit väg till det gamla
lärosätet vid Fyris. Varken de 14 studerande nationerna eller Allmänna
sångföreningen lämpade sig som organ för de meningsyttringar, som
20*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
