Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Orientaliska inflytelser på nordens bronsålderskultur. Av Gunnar Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORIENTALISKA INFLYTELSER 327
linmuseets ägo fyra i Egypten funna svärd av en för landet
främmande form. Ehuru skadade, torde två av dem med full
säkerhet kunna bestämmas såsom nordiska typer, tillhörande
samma grupp som det ovan omnämnda Mykenesvärdet.
Härmed överensstämmer fullkomligt, att det ena svärdet av
fyndomständigheterna dateras till samma tid som det grekiska bör
tillhöra, under det att det andra genom Sethi II :s ingraverade
namnkartusch ännu säkrare hänför sig till samma skede.
Liksom beträffande en del av nämnda svärd från Grekland gäller
dock även för de egyptiska, att de kunna vara tillverkade i
Orienten, ehuru efter nordiska förebilder.
Av stort intresse är också ett fynd, som sedan närmare ett år
hundrade förvaras i museet i Florens. Det utgöres av en
stridsvagn från en grav i Tebe, vilken visat sig vara tillverkad av alm
och ask — enligt andra uppgifter även bok — samt ha ett parti
av tistelstången ävensom hjulnavarna starkt omlindade med
björk-bast. Vid tolkningen av dessa fakta ha forskarna delat sig i två
grupper. Från den ena sidan göres gällande, att vagnen är av
inhemsk tillverkning men att materialet till densamma tillhör
de varor, som det trädfattiga Egypten var nödsakat att importera.
Enligt motpartens mening är vagnen i färdigt skick införd från
Skandinavien, och såsom stöd härför hänvisas till de bilder av
tvåhjuliga vagnar av liknande typ, som återfinnas å vissa
hällristningar och gravstenar från den nordiska bronsåldern. En av
dessa vagnbilder — å en av gravhällarna vid Kivik — är daterad
till bronsålderns andra period, enligt Montelius 1550—1300 f. Kr.,
vilket väl överensstämmer med att den tebanska vagngraven
skall tillhöra tiden omkring 1500. Trots olika uppfattningssätt i
övrigt enas man i att betrakta detta vagnfynd som ett vittnesbörd
om relationer mellan Egypten och Nordeuropa.
De på detta fynd byggda slutsatserna torde böra upptagas med
stor försiktighet. Uppgifterna om »björkbast» förefalla något
egendomliga, och för övrigt märkes, att björken icke är ett så
exklusivt nordiskt träd, som där göres gällande. Den förekommer
exempelvis i Schweiz och på Balkanhalvön. Ehuru således de
använda träslagen icke kunna tillerkännas någon beviskraft i
fråga om den nordiska proveniensen, får det dock anses ligga
inom möjlighetens område, att dylika trävaror — museet i
Oxford lär ha en egyptisk pilbåge av björk i sin ägo — importerats
från de nordiska länder, med vilka Nillandet bevisligen ägde kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
