Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om lönevillkor och kompetensfordringar för lärarebefattningar vid de allmänna läroverken. Av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÖNEVILLKOREN VID DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 339
har blivit nästan regel för de lärare, vilka icke äro doktorer,
kunde inskränkas lill de lärare, som verkligen hade förvärvat
rätt till den. Vad här blivit sagt om elementarläroverken synes
i tillämpliga delar också böra gälla om seminarierna och om
kompetensfordringarna där, vilka näppeligen behöva sättas högre
beträffande den vetenskapliga underbyggnaden än vid våra högre
läroverk.
Fördelarna med den här förordade reduktionen av de
akademiska lärdomsmeriterna som kompetensvillkor till
elementarläroverken och seminarierna skulle ligga i väsentligt minskade
studiekostnader, tidigare befordran, större möjlighet för lärare
att bilda familj och i de därmed följande bättre förutsättningarna
att fylla platsen som ungdomens fostrare och som
samhällsmedlem i övrigt. Det skulle också bliva lättare för staten att komma
ut med den förbättring i lönevillkoren, som även i detta fall
blir nödvändig för att vinna en kvantitativt tillfredsställande
rekrytering av lärarekåren.
Med den benägenhet som både hos läroverksmyndigheter och
vid universiteten finnes att överskatta kurser och
examensmeriter, för vilka duglighet och utvecklingsmöjligheter allt för ofta
och allt för mycket skjutas i bakgrunden vid konkurrensen, torde
de här framörda idéerna icke ha att påräkna någon mera
allmän anslutning från nämnda håll, även om de ekonomiska
svårigheterna med det nuvarande läget till fullo beaktas. Men om
man vidhåller de nu gällande kompetenskraven, då må man ock
framlägga ett program för de ekonomiska villkorens förbättring,
som är effektivt — och kan genomföras. Från universitetens
sida har för nödvändigheten av de nuvarande fordringarna på
filosofisk grad för lektorskompetens andragits speciella skäl, som
här också må med några ord beröras. De skulle nämligen vara
av den största vikt för den vetenskapliga odlingen, dels emedan
gradualavhandlingarna, som till icke ringa del för sin tillkomst
betingas av dessa kompetenskrav, utgöra ett icke oväsentligt och
i många fall kvalitativt vägande tillskott till den vetenskapliga
produktionen i vårt land, dels också emedan lektoraten äro
reträttplatser för dem som på grund av konjunkturer eller eljes
måste avstå från den akademiske lärarens kall eller från andra
vetenskapliga levnadskall, för vilka de berett sig. Det må ligga
åtskilligt beaktansvärt i ett sådant resonemang. Men man får
väl ändå inte tillmäta det någon avgörande betydelse. Ulebli-
23. S u ensk Tidskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
