Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De allmänna läroverkens lektorsfråga. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ALLMÄNNA LÄROVERKENS LEKTORSFRÅGA 343
böra inte få någon rö, förrän de dels givit läroverkslärarna den
plats i det civila avlöningssystemet, som kan anses skälig, dels
genomfört den proportion mellan antalet ordinarie och extra
ordinarie tjänster, som 1904 års riksdag i de mest förbindande
former utfäste sig att åstadkomma och upprätthålla. Den
senare punkten är lika viktig som den förra; om den längre
försummas, är det allvarlig risk för att prof. Högboms varnande
ord om den celibatära lektorskåren komma att lika väl gälla
om adjunkterna. Till åtgärder av övervägande ekonomisk
natur hör också, att man borde kunna i större utsträckning och
på billigare villkor än hittills bereda adjunkter tjänstledighet
för fortsatta studier.
Om jag således vidhåller nödvändigheten av ekonomiska
åtgärder, följer därav icke, att icke även andra åtgärder skulle vara
behövliga. Därvid kan jag dock omöjligt ansluta mig till det ofta hörda
kravet på slopandet av de särskilda lektorstjänsterna och den
särskilda lektorskompetensen. Jag vill försöka positivt sammanfatta
de viktigaste skälen för bibehållande av särskilda lektorstjänster
med högre kompetens än den för adjunktstjänsterna stadgade.
Lektorerna äro i första hand avsedda för gymnasiet,
adjunkterna för realskolan. Som det emellertid inte finns tillräckligt
antal lektorstjänster för att motsvara hela gymnasietjänstgöringen,
ha också åtskilliga adjunkter större eller mindre del av sin
tjänstgöring förlagd till gymnasiet. Å andra sidan händer det
ej sällan, att en lektor kan ha en mindre del av sin
tjänstgöring förlagd till realskolan. En tjänstgöringsfördelning av det
senare slaget kan ju tyckas underlig, då den ytterligare minskar
de även den förutan otillräckliga lektorskrafterna på gymnasiet.
Men det finns verkligen — bortsett från synpunkter av mera
personlig, individuell art — två skäl, som ofta motivera
densamma. Det händer, att gymnasietjänstgöringen är så tung, att
den behöver lättas genom att blandas upp med tjänstgöring i
lägre klasser. Detta gäller särskilt sådana ämnen, med vilka
följer mycken temarättning; en lärare, som endast tjänstgör
t. ex. i modersmålet och tyska på gymnasiet eller i matematik
och fysik på realgymnasiet, riskerar att digna under
skrivbokshögarna. Vidare kan det av hänsyn till lektorns ställning
såsom huvudlärare i något ämne vara önskvärt, att han av direkt
egen erfarenhet får pröva på undervisningen i ämnet även på
andra skolstadier än gymnasiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
