Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De allmänna läroverkens lektorsfråga. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ALLMÄNNA LÄROVERKENS LEKTORSFRÅGA 345
tenskapligt lagda arbetssätt på gymnasiet kräver grundligare
utbildning av läraren än arbetssättet i realskolan. Komma så
härtill uppgifterna såsom huvudlärare och
institutionsföreståndare, så framträder detta krav ännu tydligare. Den tänken, att
varje ämne vid ett högre läroverk skall hava minst en
representant med fullt vetenskaplig utbildning, är en av hörnstenarna
i vårt högre skolväsens byggnad. Den är endast ofullkomligt
förverkligad genom lektorsinstitutionen; bl. a. borde införandet
av ett-ämnes-licentiaten ha som sin konsekvens medfört ökande
av lektoratens antal. Vi borde därför arbeta på att få sagda
tanke alltmera konsekvent omsatt i verkligheten. Om man i
stället slopar lektorsinstitutionen och ersätter den med några
nyckfullt och oberäkneligt verkande åtgärder för att premiera
de läroverkslärare, som kosta på sig en drygare utbildning, så
kommer man utan tvivel att försvaga hela vårt bildningsväsen.
Och detta även på annat sätt än genom läroverkens
försvagande. Lektorerna behövas också som kulturella kraftpunkter
var i sin bygd. Och icke minst behövas lektorstjänsterna som
stödjepunkter för det vetenskapliga arbetet. Våra fåtaliga
universitet och andra institutioner för vetenskaplig forskning kunna
inte bereda plats för stadigvarande anställning åt alla de unga
män, som så att säga göra sina vetenskapliga värnpliktsår
såsom amanuenser, docenter o. s. v. eller helt enkelt såsom
forskare utan akademisk anställning. Men detta deras arbete är
å ena sidan oumbärligt för universiteten, å andra sidan en
förträfflig förskola för gymnasietjänstgöringen. Hela vårt
bildningsliv är utsatt för den risken, att de olika läroanstalterna och
lärarkårerna isolera sig från varandra. Men här är en punkt,
där det verkligen finns ett levande samband: tack vare
lektorernas höga bildningsnivå — och censorsinstitutionen, vilken
ej hör till detta sammanhang — hänga verkligen universitet
och läroverk tillsammans på ett mer intimt sätt, än som skulle
följa av å ena sidan adjunktsutbildningens akademiska karaktär,
a andra sidan studentexamens ställning som inkörsport till
universiteten. Vårt nationella bildningsliv har inte råd att mista
det värde, den utgångspunkt för ytterligare samling, som denna
samhörighet utgör. Att prof. Högbom ej fullt uppskattar denna
synpunkt, kan möjligen bero därpå, att han är
naturvetenskapsman. Både ämbetsverk och vetenskapliga institutioner utanför
universiteten — för att inte tala om industrien — ha ju vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
