Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Nationalekonomiens historia. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 363
ligt intresse kan finnas i rikt mått hos andra än dem det officio
åligger, han vederlägger ett yttrande av Viktor Rydberg, att
»bemödandet att tränga tillbaka i det förflutna alltmer begränsar sig till
den officiella och honorerade forskningen, som bedrives av
ämbetsplikt». Författarens beläsenhet är ovanligt stor och kommer med
detta arbete kanske första gången i rikare mått läsekretsen till nytta.
Det är icke heller något tvivel om att boken kommer att finna många
läsare, så stort som intresset för närvarande är för ekonomiska
frågor och så ivrig som särskilt arbetarungdomen är för allt vad
doktriner heter. Det måste vara många som vilja ha reda på vad den
ene och den andre bland den ekonomiska vetenskapens stora namn
menat i samhällsfrågorna, och de få alla en klar och som regel
uttömmande handledning i redaktör Thörnbergs bok.
Närmast åsyftar boken att skildra själva tänkandets utveckling,
sålunda den första av de uppgifter jag i det föregående angivit. Man
kan emellertid ifrågasätta, om det då ej hade varit likså gott att
börja med uppkomsten av en egentlig ekonomisk vetenskap eller dess
närmaste förelöpare, sålunda med upplysningstiden, fysiokraterna i
Frankrike, Locke och Hume i England. Den föregående tidens
åskådning, merkantilismen, liksom ännu mer antikens och medeltidens
ekonomiska uppfattningar, måste nämligen, för att framställningen
skall kunna ge behållning, ses i intimt samband med den allmänna
ekonomiska historien, och författaren har ej sin styrka på detta
område; det är teoretikerna som intressera honom, och det har han
ingen anledning att blygas för. Men de första 50 sidorna bli då,
all beläsenhet till trots, ganska litet givande; och exempelvis talet
om merkantilismen som »monarkisk socialism» (sid. 55) eller om
Gustav Vasa som merkantilistisk statsman (sid. 47) ge en ganska
missvisande bild av idéutvecklingens verkliga beskaffenhet.
Bokens tyngdpunkt ligger utan all jämförelse på tiden för
uppkomsten av en nationalekonomisk vetenskap, och vad som därvid
bjudes är i många hänseenden tacknämligt. Särskilt erkännande
kräver, i betraktande av uppgiftens svårigheter, behandlingen av
Ri-cardot den störste och mest svårtolkade av sin vetenskaps teoretiker;
också om varje Ricardo-tolkare kommer att sakna något däri,
förefaller mig redogörelsen, för de ändamål boken avser, ovanligt
träffande och klar. Behandlingen av Adam Smith kan ej bli lika
uttömmande, emedan här behövs mera färg på paletten och föga mindre
kännedom om filosofiens än om de ekonomiska teoriernas historia.
Minst givande bland avdelningarna om de stora teoretikerna
förefaller mig av samma anledning den som gäller John Stuart Mill.
Hans nyskapningar på den rena teoriens område äro nämligen
alltför speciella att alls kunna komma till sin rätt i en så pass kort
framställning som red. Thörnbergs, och den utförliga redogörelsen
för hans system måste därför lämna läsaren ganska tveksam om
hans betydelse; vad som åtminstone enligt min mening skulle ge
honom intresse i en framställning sådan som denna är hans
egendomliga och ofta mycket trevande dubbelställning mellan den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
