Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Partierna och försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Partierna oeh
försvaret.
DAGENS FRÅGOR
Riksdagen 1924 lyckades icke »lösa» försvarsfrågan
utan löpte efter hand ut i en ofruktbarhetens
förvirring nästan utan motstycke. Det enda den lyckats åstadkomma
är att ha ytterligare försämrat utgångsläget för den uppgörelse, som
förr eller senare måste bringas till stånd. Alla ha sin andel i denna
bekymmersamma utveckling, icke minst hr Tryggers regering, som
med sitt »samförståndsprogram» spred fasa och förskräckelse i de
parlamentariska distansmätarnas leder och drev vänsterpartierna på
oordnat återtåg till nya underbud, fortsatta in i riksdagens
uppbrottstimme. En så oblyg stämning av fattigauktion kan man i hela vår
nyare historia icke erinra sig. Under dessa auspicier går
försvarsfrågan alltså nu till valmännen. Vad man i ett sådant läge hoppas är
endast, att hr Hammarskjöld måtte få rätt, när han i Första kammaren
uttalade sin förvissning om, att ute i folket skulle finnas ett större
mått av ansvarskänsla än hos 1924 års uppsättning av svenska
riksdagsmän.
Partierna ha, när detta skrives, med ett par undantag redan
hunnit framlägga sina valprogram. Undantagen utgöras av
bondeförbundet och kommunistpartiet; i intetdera fallet torde överraskningar vara
att vänta. Bondeförbundet kommer att presentera de 140 dagarna
och sitt nu mer än någonsin platoniskt menade indelningsverk, som
på sistone undergått en avsevärd beskärning, likväl utan varje
motsvarande förstärkning av organisationen i övrigt — denna har
fastmera uttunnats och försvagats, jämförd med den ursprungliga
grundritningen. Och om Moskvamännen vet man ju, att de med hesa
röster skola rabbla sin vanas nötta läxa om »arbetare- och
bondemilis» till det ännu ej frigjorda folkets skydd mot förutsedda anslag
från den ännu ej kuvade »kapitalismen». Den praktiska betydelse
partiet under sådana förhållanden kan komma att få blir närmast
den att utgöra en avloppstrumma för det försvarsoviljans spillvatten,
som ej rymmes i socialdemokraternas och de förbudsfrisinnades
rymliga cisterner.
Hela situationen utvisar ju också tydligt, att det blir mellan dessa
båda senare partier å ena sidan och högern å den andra, som
slaget kommer att stå. Vad högerpartiet beträffar, kan det icke
bestridas, att dess försvarsprogram ger utrymme åt en sakligt försvarlig
och ansvarsmedveten uppfattning, ehuru visserligen mycket
ankommer på det sätt, varpå valuppropet omsattes i handling.
Uttrycksfullast och mest bindande är programmet i fråga om arméns
fredsorganisation; denna bör »bibehållas så, att den vid krig kan i sig
upptaga rikets hela värnkraft». Den härtill anknutna
kommentaren pekar vid bokstavlig tolkning (»de av högermånnen i försvars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
