Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor
- Vårt jordbruk
- Lärares oavsättlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svårigheter i konkurrensen med trakter, som kunna bruka mera
jord för att nå samma resultat och följaktligen undslippa med mindre
kostnader för kapital och arbete. Boken belyser också
jordbesittningens fortgående demokratisering genom den starka parcelleringen
och dennas betydelse för vårt försörjningsproblem: ett minskat
överskott från jorden för den icke jordbrukande befolkningen och
följaktligen ett ökat beroende av import från utlandet. Det är med ett
ord den största utsikt, att de jorddelnings-, kolonisations- och
tullfrågor, som under den närmaste tiden komma att stå på dagordningen,
skola skänka denna klara och innehållsrika översikt en aktualitet,
som dess författare, i sin strävan efter opolitisk saklighet, avstått från
att direkt ge den redan nu.
Lärares oavsättlighet.
Tack vare herr Värner Rydéns myndiga ingripande
hava tvenne skolfrågor tilldragit sig mycken
uppmärksamhet under årets riksdag. Den ena gällde anslaget till
privatläroverken, därvid den från Skolkommissionen kända tendensen att
såvitt möjligt komma denna skoltyp till livs tog sig väl oförtäckta
uttryck. Den andra var Kungl. Maj:ts för vanliga ögon mycket
riktiga åtgärd att dispensera en duktig lärjunge från de stränga
bestämmelserna om minimiålder vid avgång från folkskolan. På bägge
punkterna visade det sig, att den energiske initiativtagaren överskattat
sitt inflytande: riksdagen ville icke försvärja sig till en kampanj mot
den enskilda skolverksamheten, och ännu mindre fann den skäl till
tadel mot nuvarande ecklesiastikministern därför, att lärjungen
Mokvist befriats från ett oförtjänt kvarsittarår. Bägge resultaten äro att
inregistrera med glädje såsom tecken, att den snäva skolläraresynen
på våra undervisningsverk och deras förhållanden icke har obetingat
erkänd giltighet. Kanske är det icke för djärvt att hoppas, att dessa
små förpostfäktningar båda gott för den stora skolbatalj, som är att
vänta under kommande lagstiftningsperiod.
Under nu rådande paus med skolreformarbetet förtjänar en mera
speciell angelägenhet beaktande. Egentligen är det en aktuell
personsak, men bakom den skymta principspörsmål av ganska stor
räckvidd. Vid ett av Stockholms läroverk hade nyligen en lärare råkat i
så spänt förhållande till en avdelning, att lärjungarnas målsmän
genom inlaga till rektor gjorde formlig anmälan och påkallade
undersökning. Sedan en sådan undersökning igångsatts av
skolöverstyrelsen, och medan den ännu pågick, förgrep sig den anmälde läraren
så mot en lärjunge i avdelningen, att överstyrelsen fann sig
föranlåten att tillsvidare avstänga honom från tjänstgöring. Besvär över
denna avstängning hava av regeringsrätten lämnats utan avseende,
och huvudmålet om lärarens användbarhet för kallet går nu sin
gång till vederbörliga instanser. Affären har livligt diskuterats i
pressen; många ha varmt försvarat läraren och med full rätt riktat skarpt
tadel mot vanartig ungdom, men påpekanden, att felen här
åtminstone måste sägas vara ömsesidiga, hava icke heller saknats.
Nu berörda sak innesluter egentligen tvenne moment: dels är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0374.html
