Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - När svensk allmoge grundade kyrkosamfund i Norra Amerika. Av Söderblom Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKOSAMFUNDET I NORRA AMERIKA 401
stora, betydelsefulla steget in på den smala väg, som ledde till
liv och självständighet för de unga församlingarna, kunskapens
väg, evangelisk-lutherska kyrkans klassiska väg. Vi se nu,
vilken betydelse det hade, att dessa nitälskande män, som
vågade följa de fattiga emigranterna ut och dela deras arma torf"
tiga liv, voro å intelligensens vägnar rikt utrustade män med den
gedigna akademiska utbildningen, som svenska präster hava, så
väl i de klassiska språken som i bibelns grundspråk,
kyrkohistorien och dogmatiken. Det berättas, att när Esbjörn kom i
anfäktning inför metodismens och baptismens lärouppfattning,
fördjupade han sig i studium av bekännelseskrifterna från
augs-burgska bekännelsen till konkordieformeln och Upsala mötes
beslut, och han gick ur denna hälsosamma andens möda
trosviss, glad och frigjord.
För att få utbildning åt de blivande församlingslärarna anslöt
man sig till de amerikanska, tyska och holländska
lutheranernas sammanslutning eller konferens i norra Illinois, vilken hade
en teologisk högskola i Springfield. Målet blev att upprätta en
skandinavisk professur därstädes, vilket också lyckades efter ett
ihärdigt arbete för att samla pengar. Esbjörn blev dess förste
innehavare år 1858. Tidigt uppstodo emellertid svårigheter i
förhållandet till de övriga nationaliteterna. Då fattade Esbjörn än en
gång ett framtidsdigert beslut: han lämnade sin befattning vid
högskolan i Springfield och flyttade till Chicago, dit studenterna
följde honom, år 1860. Här sammanträdde den gemensamma
lutherska konferensen. På denna konferens skedde det
märkliga, att skandinaverna utgingo och beslöto att bilda en egen
konferens. Ett möte utlystes till Clinton i Wisconsin. Det var där,
som skandinaverna den 5 juni 1860 grundade en egen synod,
Augustanasynoden, på den augsburgska bekännelsens grund.
Efter en tid skedde ännu en sållning, i det att svenskarna i all
sämja skilde sig från de övriga skandinaverna och bildade den
svenska evangelisk-lutherska Augustanasynoden år 1870.
Den angelägnaste omsorgen för den unga synoden var att
utbilda lärare. Ett seminarium upprättades först i Chicago,
flyttades till Praxton och sedan till Rock Island, 1875, där det nu
torde vara fast grundat för alla tider och där det ur sin
anspråkslösa begynnelse växer till imponerande dimensioner;
Augustana College och Seminary äro i stark utveckling mot att
bliva ett fullständigt humanistiskt universitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
