- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
453

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nämnd och jury. Av Åke Hassler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄMND OCH JURY 453

skulle avläggas inte bara av honom själv utan i flertalet fall
också av några vänner och bekanta till honom, s. k.
edgärds-män, vilkas antal vanligen bestämdes till tolv. Dessa
edgärds-män svuro ej på att svaranden talade sanning utan att han var
en hygglig karl, vars ord förtjänade tilltro. Nu är det
emellertid klart, att svarandens edgärdsmannabevis i mera viktiga och
dunkla mål måste småningom framstå såsom ett ganska
tvivelaktigt sätt att få fram den verkliga sanningen, och kyrkan var
inte heller gynnsamt stämd mot detta svärjande en masse på
ofta tämligen lösa grunder. Så hittade man i stället på att av
tingsmenigheten utse vissa tillförlitliga män-, ett utskott, som
skulle undersöka saken och sedan avge utlåtande om hur det
verkligen förhöll sig. Nämnden är således egentligen en
förbättrad form av edgärdsmannabeviset. Efter hand utsträcktes
bruket av nämnd till allt flera grupper av mål. Under den
senare delen av medeltiden, då allmogen alltmer började lägga
bort vanan att möta upp vid tingen, blev det nödvändigt att på
förhand utse vissa män, som skulle komma tillstädes för att
fungera såsom nämndemän. Det tillsattes nu ej längre särskild
nämnd för varje mål, däri nämnd skulle avge utlåtande, utan
samma nämnd fungerade i alla dylika på ett ting förekommande
»nämndemål». Härifrån var inte steget långt till att nämnden
kom att bilda en fast beståndsdel i domstolen. Domare och
nämnd sammansmälte till en häradsrätt. Under 15- och
1600-talen var nämnden så mäktig, att den i allmänhet bestämde
domen. 1734 stadgades den ännu gällande regeln, att endast en
enhällig nämnd kan överrösta domaren. Nämndemännen
utsagos i äldre tider av domaren; först år 1800 bestämdes, att de
skulle väljas av bönderna å socknestämma, vår tids
kommunalstämma.

Den engelska juryn kan spåras i källorna ett par hundra år
tidigare än nämnden, ehuru ändock under mera utvecklade
kulturförhållanden än denna. Den normandiska erövringen har fört
juryn över till England; intressant är emellertid att konstatera
liknande rättsbruk icke hos anglosaxarna men hos de nordiska
vikingar, som bebodde Danelagen i nordöstra England. Gamla
danska rättskällor omtala också användning av nämnd i ganska
stor utsträckning. Man har velat göra gällande, att juryn eller
rättare fröet till densamma är av nordiskt ursprung, då den av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free