Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 11. 11. 1924 - Den akademiska utbildningens ekonomiska problem - Original eller kopia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 509
ej ger skälig avkastning. Sker det sista, tvingas staten att ta sitt
förnuft till fånga, ty den får då icke kompetenta sökande till de lediga
platserna. Detta har redan visat sig, i det att exempelvis lektoraten
i vissa ämnen på mindre eftersökta orter ej kunna tillsättas utan
dispens från lektorskompetens — kanske ej ens alltid med sådan dispens
av vanlig typ. Maktlösa äro de studerande själva alltså icke, och
det måste de bli medvetna om. Men utan tvivel är det av stor
betydelse för vår andliga odling, att staten själv tar sitt förnuft till
fånga och betalar sådana löner åt de högre bildade som göra den
högre bildningen lönande.
Original
eller kopia.
Sedan i våras har på en av huvudstadens mest centrala
platser, vid Norrbrofästet vid Gustaf Adolfs torg, ett
par gipsgjutningar efter tvenne egyptiska lejonskulpturer i Vaticanen
varit uppställda. Provet har varit av åtskilligt intresse och även
blivit vederbörligen diskuterat: det har visat att ett par
skulpturprydnader å denna plats på ett förträffligt sätt tjänstgöra som
avslutning av torget och som infart till slottsbron och att de, om de
utföras i slottets konstnärliga anda, bilda liksom en utpost av
slottsarkitekturen vid Gustaf Adolfs torg — allt i anslutning till vad
Nicodemus Tessin för två hundra år sedan avsett.
En privat man har så starkt tilltalats av denna provuppställning
att han i dagarna erbjudit sig att bekosta de båda lejonens
avgjut-ning i brons, under förutsättning att staden uppställer dem på den
avprovade platsen. Härmed har detta projekt fått utsikt att
omedelbart förverkligas, och det gäller sålunda att på allvar pröva
förslagets halt.
Det tillvägagångssätt för prydandet av en central stadsplats, som
här föreslagits, är nytt för Stockholms del, nämligen att med hjälp
av kopior av ett par berömda antika verk lösa ett viktigt konstnärligt
problem. Det blir icke en estetisk fråga, hur man ställer sig till detta
förslag, det blir snarare en principiell fråga om det berättigade bruket
av kopiekonst.
I vissa fall synes det verkligen helt berättigat att uppställa kopior
som offentliga konstverk, nämligen i de fall där de ersätta det av
någon anledning bortflyttade originalet. Sålunda stå ett par
egyptiska lejon framför Kapitoltrappan i Rom; ty originalverken hade
här en gång sin plats, och när dessa blivit museiföremål ansåg man
det riktigt att forma en ersättning för dem på den gamla platsen.
Av liknande anledning står på Signoriatorget i Florens Michelangelos
David i kopia; originalet, som här en gång var uppställt, är inflyttat
i akademien, dess plats framför Palazzo Vecchio stod länge tom, tills
man så att säga restaurerade den gamla bilden med marmorkopian.
l dylika fall, där man har haft valet mellan att låta en en gång
fulländad, men sönderbruten konstnärlig miljö återställas medelst kopior
eller alltjämt låta den stå korrumperad, kan det naturligtvis vara
anledning att tillgripa den förstnämnda utvägen. Men till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
