Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - »Yppighets nytta.» Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 ELI F. HECKSCHER
sysselsättning, och över huvud gäller det att bekämpa det
ständigt hotande varuöverflödet, genom att modigt köpa och göra av
med så mycket varor som möjligt. »Varuskräcken» behärskar
sinnena, faran är aldrig att ej få vad man behöver utan i stället
att det ej skall bli avsättning för vad man har.
Med denna tankekomplex gjorde den kring mitten av
1700-talet framträdande ekonomiska vetenskapen kort process; men
vetenskapsmännens röst är alltid och har alltid varit svag i
sådana frågor där känslorna spela med, och de allra flesta
människor ha fortfarande en liten merkantilist i magen. Det är
fortfarande ej lätt att få gehör för tanken att varorna äro till
för människornas skull, icke människorna för varornas; att man
producerar för att tillgodose mänskliga behov och ej som
självändamål; att man ej skall sysselsätta folk enbart för att
sysselsätta dem, då det finns så oändligt många mänskliga behov
som ej kunna tillgodoses därför att man saknar krafter till det.
Det gör ett groteskt intryck att finna samma människor, som
ena ögonblicket predika över texten om nödvändigheten att
rätta munnen efter matsäcken, i nästa stund göra gällande den
patriotiska plikten att »stödja» den ena eller andra
näringsgrenen, som ju blir tärande i stället för närande, när den kräver
understöd för att kunna existera.
Det förhåller sig på samma sätt med arbetstillfällena. Vår
store upptäcktsresande dr Sven Hedin använde en gång ett av
de olyckligaste argument för ett stärkt försvar som tänkas kan,
då han framhöll nyttan av försvarskostnader, därför att de
beredde arbetarna sysselsättning. Han gav därigenom
försvarsmotståndarna tillfälle till svaret, att dessa arbetare kunde utföra annat
än militärövningar och pansarbåtar, d. v. s. att det genom försvarets
anspråk på arbetskraften blev så mycket mindre andra båtar
eller maskiner eller något annat. På samma sätt är det hos
Holberg med Henriks hyrkuskar, skräddare, skomakare o. s. v.;
de kunde ha kört folk eller varor till annat än maskerader och
gjort kläder eller skodon åt många som ledo brist på det
nödvändigaste i den vägen; och följaktligen var det utan skäl som
Henrik och hans herre gjorde anspråk på att hindra uppkomsten
av tiggare. T. o. m. under vår enastående arbetslöshetsperiod
1921—23, då det onekligen krävdes heroiska ansträngningar för
att förekomma tiggeri, satte vi den lediga arbetskraften att bygga
vägar eller plantera skog, ej ens då fick arbetet vara självända-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
