Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rätt och Folkrätt. Av Einar Tegen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTT OCH FOLKRÄTT 529
förutsättningen, att det ges vissa objektivt fastställbara
»rättigheter», vilka tillkomma individer eller folk såsom sådana. Och
härpå bygger man, då man inför all världen proklamerar sina
rättigheter — som franska revolutionen — eller då man träder
in med diplomati och vapenmakt för att hjälpa »Rätten» till
seger.
Det är högst uppfriskande att höra Lundstedt orda om att
»allt tal om rätten såsom grund för Versaillesfreden, för
segrar-nes skadeståndsanspråk och för Ruhrockupationen icke är annat
än det rena skojet». Han exemplifierar också sina teorier med
Korfuaffären och påpekar, hurusom det är orimligt, att en nation
kan bli »kränkt» av en annan nations »brott». Det förutsätter
bl. a., att nationen som sådan vore en personlighet. — Det är
emellertid icke så, att den som icke har »rätt» i denna
specifika, absoluta mening, har »orätt*, är »skyldig». Dessa termer
ha överhuvud ingen mening, försåvitt de brukas med denna
absoluta innebörd. Man måste få en annan innebörd i rättens
begrepp, om det skall gå an att operera med det som en objektiv
storhet i folks och enskildas liv, handling och rådslag. Och
däri att Lundstedt i denna skrift klart och lättfattligt framhåller
den betydelse man har att inlägga i nämnda begrepp för att
det skall vara fullt användbart — i nationell och internationell
praxis och i vetenskaplig diskussion — däri anser jag bokens
största förtjänst ligga. Han kompletterar därmed på ett
lyckligt sätt sina tidigare skrifter i själva den avgörande punkten
och utvidgar samtidigt sina teorier till ett nytt område:
folkrättens.
Detta område är nu ännu så länge ett obebott land, kunde
man säga. Ty någon folkrätt i verklig mening existerar ännu
icke. Men just därför att så är, kan man också här mer klart
än eljes se vad som är rättens princip, med ett ord, vad rätten
är. Ty vad saknas här för att man med någon mening skall
kunna tala om en rätt, en rättsordning? Jo, det saknas
opartiska organ, som med makt och myndighet kunna genomföra
ett visst system av regler för den internationella samlevnaden.
Först när ett dylikt regelsystem utbildats och opartiska organ
skapats, som i enlighet med reglerna kunna avdöma tvister mellan
folken och ha makt att exekvera domen, först då ha vi en
folkrätt. Rätten är helt enkelt ett dylikt regelsystem, som faktiskt
genomföres. »En verklig rättsordning för nationerna förutsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
