- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
531

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rätt och Folkrätt. Av Einar Tegen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄTT OCH FOLKRÄTT 531

med kränkande av de gemensamma värdena allt emellanåt göra
sig själva till herrar och andra till slavar. Men just dessa
sociala värden — utvidgade till att omfatta hela mänsklighetens sfär
— är det därför *också, som ytterst måste läggas till grund för
skapandet av en folkrätt, icke några suspekta föreställningar om
en »rätt», som skulle äga bestånd alldeles oberoende av varje
internationell makt, som kan i handling genomföra ett
regelsystem. Någon dylik »folkrätt» ges icke före en faktiskt i denna
verklighetens värld genomförbar regel — lika litet som en »rätt»
för den enskilde före den nationella rätten. Visserligen uppträda
dylika regler för den internationella samlevnaden, bestämda av
tanken på alla folks och staters väl, klädda i den absoluta
»rättens» skepnad — alldeles som inom statssamhället
föreställningarna om individernas »rättigheter» ofta äro uttryck just för de
gemensamma värdena. Och dessa regler ha, ehuru på ett i
högsta grad ofullständigt sätt, ersatt en verklig folkrätt. Men
en radikal och genomgripande internationell lagstiftning, om man
nu får använda detta ord, kan icke uppstå förr än man
verkligen inser ohållbarheten av hela grunden för detta
uppfattningssätt. Först om de värden, det här gäller, direkt och utan
förklädnad fattas i sikte, först om man i hela dess vidd inser
ohållbarheten av de enskilda staternas »rättsanspråk», inser, att den
enskilda staten gentemot andra alls ingen »rätt» har före
folkrätten, först då kan en verklig folkrätt skapas. Ty eljes skola
alltid de enskilda mäktigare staterna veta att låta sina egna
egoistiska intressen framträda i den absoluta »rättens» gestalt. De
skola identifiera dem också med en obefintlig »folkrätt» och
därigenom förvärra det onda. De farliga tendenser i denna
riktning, som vi i vår tid dagligen uppleva, dessa tendenser kunna
först då med vederbörlig kraft och styrka mötas, om man inser,
att någon dylik »rätt» överhuvud icke ges.

Det är också klart, att så länge som genomförandet av de
regler för internationell samlevnad, som redan finnas, de må
sedan själva fattas som uttryck för en absolut »rätt» eller ej,
ytterst vilar å staternas godtycke och deras eventuella inbördes
sympati för varandra, så länge råder intet egentligt rättstillstånd.
Det första tecknet på ett sådant är, att en opartisk domstol
inrättas. Och i väntan på det genomförda internationella
rättstillståndet, vilket förutsätter en hög grad av avrustning hos de
enskilda staterna, må därför en dylik »gemensam världsdomstol,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free