Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rätt och Folkrätt. Av Einar Tegen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTT OCH FOLKRÄTT 533
stämmes till sitt innehåll i stor utsträckning av just de sociala
värdena, samtidigt som det på grund av sin oreflekterade
karaktär kan komma att i sig rymma krav på »rätt» till sådant som
i hög grad strider mot dessa värden. När en gång begreppet
om »rätt» utvecklats, kan det knytas till vad som helst. Det
är av det sagda klart, att rättsmedvetandet i sin tur konserverar
och utvecklar rätten i social riktning, samtidigt som det
tenderar att giva rum för krav, som äro bestämda av egoistiska och
individuella intressen. Det vore synnerligen intressant att få den
växelverkan, som här råder mellan rättsmedvetande och
rättsordning, liksom överhuvud sam hällsindividernas och de sociala
värdenas förhållande till »rätten» i dess olika betydelser närmare
belyst. Vilketdera är t. ex. det ursprungliga i primitiva
rättssamhällen: medvetandet om »rättigheter» eller den i samhället
upprätthållna rätten? Finnes intet medvetande om »rättighet»
före den objektiva rätten? I vilken utsträckning är detta
primitiva rättsmedvetande uttryck för ett socialt intresse? Och hur
ställer sig saken i mer utvecklade rättssamhällen? Hur är
vidare det sociala värdets eget begrepp att närmare bestämma?
Vilka äro de värderande subjekt, som äro bestämmande för
rättens utveckling? Och slutligen: orn den i ett samhälle
upprätthållna rätten till stor del äger bestånd tack vare ett levande
rättsmedvetande, är det då utan fara för denna rättsordning
själv att lära samhällsmedlemmarna inse rättsmedvetandets
egentliga halt? Äro de sociala intressena nog som ersättning
därför? Kanske kunna de bliva det. Eller skall icke snarare, trots
insikten i rättens natur, alltid pliktmedvetandet och pliktkänslan
inför rätt och lag omedelbart uppstå och verka?
Det är det förhållandet, att »rätten» knytes också till de mest
individuella och egoistiska intressen, som gör många av dessa
frågor så komplicerade. Såsom jag nedan ytterligare skall
framhålla, kan det väl knappast råda någon tvekan därom, att
insikten i den fullkomliga haltlösheten från logisk synpunkt av
enskilda nationers och staters »rättsanspråk» skall vara till gagn
för ett positivt arbete för fred, nationerna och folken emellan.
Men saken har flera sidor. Skola vi så starkt tro på de
gemensamma intressenas seger hos mänsklighetens skilda lemmar,
nationer och individer, att vi hålla före, att vi en dag kunna
alldeles undvara rättsmedvetandet? Eller behöver den
konsekvensen, i enlighet med vad jag nyss frågade, icke uppstå? Är med
36. Svensk Tidskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
